Bröstcancer

Du glömmer väl inte att undersöka dina bröst?

Visste du att....
18 kvinnor varje dag får bröstcancer, eller en kvinna var 77e minut.
60 procent är över 60 år vid diagnostillfället.
5-10 procent av all bröstcancer beror på ärftliga faktorer.

Färre kvinnor drabbas idag av bröstcancer i Sverige.
För sex år sedan genomfördes en stor undersökning som visade att hormonersättning kunde bidra till cancer och stroke.
Då slutade hälften av kvinnorna som tidigare tagit tillskott med östrogen, nu bekräftar Socialstyrelsen att antalet nya bröstcancerfall faktiskt minskar bland kvinnor över 45 år.

En internationell forskargrupp har kommit fram till att kvinnor som genomgått graviditet har ett större skydd mot bröstcancer än kvinnor som inte fött barn.
Under graviditet mognar bröstkörtelcellerna till det yttersta och mogna bröstkörtelceller är med motståndskraftiga mot bröstcancer. Läkare i Norrbotten har påbörjat försök att framställa vaccin som ska få brösten att på konstgjort vis reagera som vid en graviditet.

Bröstcancer börjar vanligen med att en tumör växer fram i det ena bröstet. Den kan kännas som en knöl. Vissa typer av bröstcancer kan sprida sig och bilda så kallade metastaser, det vill säga dottertumörer i andra delar av kroppen.

Många kvinnor som haft bröstcancer blir friska.
Risken att utveckla bröstcancer ökar med åldern. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder. Bröstcancer kan vara ärftligt men det kan finnas andra okända orsaker.
Bröstcancer finns även hos män, de flesta som drabbas är 60-70 år eller äldre. Manlig bröstcancer är mycket ovanlig och svarar för mindre än en procent av all bröstcancer.

Två typer av bröstcancer
Det finns två typer av bröstcancer:

Carcinom
Cancertumören uppstår oftast i bröstens körtelgångar och i den inre, mjölkproducerande delen. Cancer som uppstår i dessa delar av bröstet kallas för carcinom. Carcinom kan efter hand sprida sig till andra delar av kroppen. Detta är den vanligaste formen av bröstcancer.

Sarkom
En annan typ av bröstcancer är sarkom som uppstår i bröstets stödjevävnad. Den kan sprida sig via blodbanan till kroppens andra organ. En procent av bröstcancerfallen är sarkom, resten är carcinomen.

Symtom
Det vanligaste tecknet på bröstcancer är att det bildas en knöl eller knuta i eller kring bröstet, till exempel i armhålan. Förändringar i bröstets form och utseende, eller en indragning av huden på bröstet inom ett begränsat område, kan också förekomma. Bröstvårtan kan dras inåt eller på annat sätt förändras. Blodig flytning från bröstvårtan kan också vara ett tidigt symtom.
Många bröstcancerfall upptäcks vid en mammografiundersökning. Genom regelbundna hälsoundersökningar kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede.

Förebyggande
Möjligheten att bota bröstcancer är större ju tidigare diagnosen ställs. Därför är det mycket viktigt att du själv varje månad undersöker dina bröst efter knölar, knutor eller andra förändringar. Det bästa sättet att undersöka brösten är att tvåla in dem och med cirkelrörelser försiktigt känna igenom körtelvävnaden med fingrarna. Det är lättast att hitta eventuella förändringar om du sträcker upp armen på den sida du undersöker.
Genom att undersöka dina bröst regelbundet lär du känna dina bröst och kan lättare upptäcka eventuella förändringar. 

Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00.

Sök vård
    * Vänd dig till din vårdcentral eller en bröstmottagning om du upptäcker knölar, knutor eller andra förändringar i dina bröst.
    * Kvinnor mellan 40-69 år i Stockholms län kallas regelbundet till hälsoundersökning med mammografi, det vill säga röntgenundersökning av brösten.

Undersökning
För att se om du har bröstcancer görs flera olika undersökningar, bland annat mammografi och undersökning av cellprover från tumören. Om en knuta eller knöl upptäcks vid mammografin tas ibland vävnadsprov genom punktion med nål.
Läkaren behöver veta vilken typ av tumör det är, hur stor den är och hur den växer för att kunna välja behandling. Ett vävnadsprov (biopsi) tas från tumören för att ta reda på vilken typ av tumör det rör sig om. Vid behandling av bröstcancer tas alltid prov från lymfkörtlar i armhålan. Om tumörceller spritt sig till dessa lymfkörtlar påverkar det valet av behandling.

Behandling
Vid bröstcancer opereras ofta bara den del av bröstet där tumören finns. Den här metoden används om tumören inte är större än tre till fyra centimeter i diameter. Ingreppet brukar kombineras med strålbehandling av den del av bröstet som finns kvar.
Hela bröstet opereras bort om tumören är för stor eller om det finns tumörer på flera ställen i bröstet. Om tumören i bröstet är stor eller om tumörceller spritt sig till lymfkörtlarna ges ofta cytostatika (cellgift) under två till tre månader innan operationen görs.
Ibland opereras bröstet även om det handlar om en godartad tumör.
Alla kvinnor som genomgår en bröstoperation, där hela bröstet tas bort, får möjlighet att välja en yttre protes eller ett nytt bröst på kirurgisk väg. Det finns flera olika metoder att rekonstruera bröstet, vilket ibland kan göras direkt i samband med den första operationen. Bröstkirurgen samarbetar då med en plastikkirurg vid ingreppet.
Ungefär var tionde kvinna som opereras för bröstcancer får efter operationen så kallat lymfödem i den opererade sidans arm. Vid lymfödem är det viktigt att behandling ges med kompression och massage av specialutbildad sjukgymnast. På det sättet kan symtomen av svullnaden oftast hållas tillbaka på ett effektivt sätt.
Risken för svullnad i armen kan minskas om operationen i armhålan görs med en speciell operationsteknik, så kallad sentinel node-biopsi. Då tas prov i den lymfkörtel som ligger närmast bröstet. Om undersökningen inte visar att tumören spritt sig, behövs inte den mer omfattande operationen i armhålan.

Eftervård
Efter operationen behövs ofta strålning eller medicinsk behandling för att minska risken att tumören kommer tillbaka. Ofta ges en kombination av flera sorters behandling. Risken för återfall är störst under de första åren. Efter operation och eventuell annan behandling rekommenderas därför kvinnor som har haft bröstcancer att regelbundet göra läkarbesök och mammografiundersökningar.