Cellförändringar i livmoderhalsen
Cellförändringar i livmoderhalsen är inte en sjukdom, men kan
vara ett förstadium till livmoderhalscancer. Livmoderhalsen kallas
den nedre delen av livmodern. Kvinnor mellan 23 och 50 år kallas
vart tredje år och därefter vid 55 och 60 års ålder till
gynekologisk cellprovskontroll (GCK) hos barnmorska på
mödravårdscentral. Sök gynekolog om du får blodiga flytningar eller
blödningar från underlivet. Det ger ett gott skydd mot
livmoderhalscancer att hörsamma kallelsen och regelbundet lämna
cellprov.
Sedan regelbunden cellprovskontroll infördes i Sverige på 1960
talet har risken att drabbas av livmoderhalscancer halverats och
fortsätter att minska. I Sverige får ca 400 kvinnor varje år
livmoderhalscancer, medan omkring 30 000 får veta att de har
misstänkta förstadier av någon grad, s.k. cellförändringar. De
flesta av kvinnorna som får livmoderhalscancer har inte lämnat
cellprov regelbundet. Regelbunden cellprovskontroll gör att
förstadierna, cellförändringarna, kan upptäckas och behandlas
tidigt med en enkel operation.
Cellförändringar i livmoderhalsen orsakas av ett virus som överförs
sexuellt. Viruset heter Humant Papillomvirus, HPV. Det finns mer än
40 olika typer av HPV som infekterar slemhinnan i underlivet. Vissa
virustyper orsakar vårtor i underlivet, s.k. kondylom. De typerna
av HPV orsakar inte livmoderhalscancer.
HPV är världens vanligaste sexuellt överförda infektion. Risken att
bli smittad någon gång under livet uppskattas till mellan 50 och 80
%. Risken är större om man har haft flera sexualpartners. Hos de
allra flesta läker HPV infektionen ut av sig själv. Ungefär tio
procent kommer dock att utveckla en kronisk virusinfektion och
riskerar då att få starkare cellförändringar eller
livmoderhalscancer. Att röka innebär en ökad risk för kronisk HPV
infektion, cellförändringar och livmoderhalscancer.
Symtom
Cellförändringar ger inga symtom eller besvär. De kan inte heller
upptäckas vid en vanlig gynekologisk undersökning, utan bara genom
ett cellprov.
Förebyggande
Eftersom HPV överförs sexuellt ger kondom ett visst skydd om det
används på rätt sätt. Infektionstillfället kan dock ligga långt
bakåt i tiden när cellförändringen upptäcks. Den allra viktigaste
förebyggande åtgärden idag är den gynekologiska cellprovstagningen.
Kvinnor mellan 23-50 år kallas vart tredje år och därefter vid 55
och 60 års ålder.
Att man slutar kalla till provtagning vid 60 års ålder, beror på
att kvinnor som har haft normala cellprov hela livet och fram till
dess, har mycket liten risk att insjukna i livmoderhalscancer. Om
man däremot behandlats för cellförändringar är det viktigt att
fortsätta kontrollerna upp till 20-25 år efter behandlingen enligt
en nyligen publicerad svensk studie.
Vaccin
Idag finns två vaccin som om de ges före sexdebuten, skyddar mot
två vanliga typer av HPV. HPV 16 och 18, som kan orsaka
cellförändringar och livmoderhalscancer. Ett av vaccinen ger även
skydd mot ytterligare två typer av HPV som orsakar de flesta
kondylom.
Det är ytterst viktigt att fortsätta att gå på
cellprovskontrollerna även om man är vaccinerad. Vaccinet skyddar
inte mot de typer av HPV som orsakar ca 30 % av fallen av
livmoderhalscancer.
Sök vård
Om du får blodiga flytningar eller blödningar från underlivet i
samband med samlag bör du kontakta en gynekolog.
Undersökning
Gynekologiskt cellprov tas av barnmorska eller gynekolog som sedan
skickar det till ett laboratorium för analys. Vid provtagningen
fångar man upp celler från livmodermunnen och livmoderhalskanalen.
Klicka på länken Gynekologisk cellprov till höger för att se filmen
som visar hur det går till. Om provet visar att du har
cellförändringar får du en remiss till en gynekolog för vidare
utredning.
Behandling
Det är viktigt att gå till en gynekolog för utredning om provet
visar på cellförändringar. Många lätta cellförändringar läker av
sig själva, andra botas med en enkel operation.
Om utredningen visar att den förändrade vävnaden bör tas bort är
behandlingen enkel. Ingreppet görs oftast i lokalbedövning.
Den som behandlats för cellförändringar erbjuds fortsatt nya
kontroller i många år efter behandling.
Källa: Vårdguiden
Inlagd: 2008-11-06
