Könsstympning av kvinnor

Könsstympning av kvinnor
Idag beräknas ungefär hundra miljoner flickor och kvinnor världen över vara könsstympade. I Sverige är det förbjudet att könsstympa flickor och en rad organisationer på nationell, regional och internationell nivå över hela världen arbetar aktivt mot kvinnlig könsstympning.
Anmälningsplikt
Personer som i sitt arbete kommer i kontakt med barn och ungdomar, till exempel skol- eller sjukvårdspersonal, måste enligt lagen rapportera om de vet eller misstänker att en flicka eller en kvinna har könsstympats eller riskerar att bli det.

Var finns könsstympning?
Kvinnlig könsstympning förekommer främst på den afrikanska kontinenten, med ett bälte som sträcker sig från Afrikas horn till västra delarna av Afrika. Även delar av den arabiska halvön med länder som Jemen och Oman har i vissa fall könsstympning som en tradition. Det förekommer också i mindre utsträckning bland vissa grupper i Sydost- och Sydasien, samt delar av Latinamerika. 

Varför könsstympas kvinnor?
Det finns många förklaringar till varför flickor och kvinnor könsstympas, beroende på vilket land och vilken kultur man kommer ifrån. Traditionen har blivit så förankrad i vissa samhällen att den tolkas som en del av religionen, men könsstympning är i grunden inget religiöst påfund. Könsstympning förekommer i alla typer av samhällen, oavsett religion.
Vad innebär kvinnlig könsstympning?
Kvinnlig könsstympning innebär att en större eller mindre del av kvinnans könsorgan skärs bort eller på andra sätt skadas av orsaker som har med kultur eller tradition att göra. Enligt WHO finns det fyra olika typer av könsstympning:
   1.      Förhuden runt klitoris och/eller dess topp avlägsnas.
   2.      Hela klitoris och ibland även delar av eller hela de inre blygdläpparna skärs bort.
   3.      Hela klitoris samt inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. Sedan stängs vulvan igen genom att det som är kvar av blygdläpparna sys ihop. Kvar blir en liten öppning för urin och menstruationsblod. Detta är det mest omfattande ingreppet som också kallas infibulation eller faraonisk omskärelse.
   4.      Andra typer av omskärelse. Till denna kategori hör till exempel prickning eller rispning av klitoris med ett vasst föremål.

Risker
Könsstympning (och framför allt infibulation) är förknippad med en rad komplikationer och hälsorisker.
    *      Blödning och blödningschock.
    *      Svårigheter att kissa.
    *      Skador på närliggande organ.
    *      Infektioner och blodförgiftning.
    *      Psykisk chock på grund av oväntad stark smärta.

Det finns även mer långsiktiga följder av könsstympning, till exempel underlivssmärtor, cystor, fistelgångar mellan slida, tarm och urinrör, som gör att man inte kan hålla tätt, svårigheter med att kissa, stockning av menstruationsblod i vaginan, problem i samband med graviditet och förlossning samt smärta vid samlag och andra sexuella problem. Det är även vanligt att könsstympade kvinnor lättare får urinvägsinfektion.
Det finns möjligheter för en könsstympad kvinna att genomgå en deinfibulering. Det betyder att vulvan öppnas där den sytts ihop i samband med könsstympningen.

Är manlig omskärelse samma sak som kvinnlig könsstympning?

Manlig omskärelse utförs ibland av religiösa eller traditionella skäl i vissa religioner. Många jämför därför kvinnlig könsstympning och manlig omskärelse. Det är dock två väldigt olika ingrepp. Idag omskärs flera pojkar i Sverige av medicinska skäl även om det troligen är vanligare med omskärelse av kulturella eller religiösa skäl medan kvinnor könsstympas enbart på religiösa eller traditionella grunder.
Den manliga omskärelsen kan bidra till minskad risk för infektioner. Den kvinnliga könsstympningen kan leda till ökad infektionsrisk, oförmåga att ha sex samt problem med de dagliga toalettbehoven. Det är därför inte rätt att likställa de två operationerna.



Källa: Vårdguiden