Menskopp

Menskopp
Menskoppen är ett mensskydd som förs in i slidan och fångar upp menstruationsblodet.. Skillnaden jämfört med tamponger är att underlivets naturliga fukt inte sugs upp. Olika modeller av silikon, latex och plastmaterial finns.
De menskoppar som går att få tag på i Sverige (Keeper, Mooncup, DivaCup, Lunette) är flergångsprodukter men det finns även menskoppar som är förbrukningsvaror. Preventivmedlet pessar kan även användas som menskopp.
De återvinningsbara menskopparna är klockformade och viks innan de förs in i slidan. Väl inne vecklar de ut sig och skapar en tät försegling som hindrar läckage. Menskoppar ska sitta lågt i slidan, lägre än tamponger gör, som man skjuter upp så långt det går.
Vid behov kan ett vattenbaserat glidmedel användas för att underlätta insättning. Observera att menskoppar av latex förstörs av oljebaserade glidmedel och vaselin. Menskoppar av silikon skadas av silikonbaserat glidmedel men inte av oljor.
Vid tömning måste förseglingen brytas innan koppen kan tas ut för att den inte ska orsaka obehag. Förseglingen bryts genom att man trycker på sidan av koppen, så att den kläms ihop och det undertryck som uppstått släpper.
För att man lätt ska få tag i koppen finns på flera modeller ett skaft på undersidan (kallas Antenn). Antennen kan klippas av till lämplig längd. Om koppen hamnat högt upp kan den krystas ned med hjälp av underlivets muskulatur.
Menskoppen kan användas vid bad och simning, och behöver heller inte tas ut vid toalettbesök.
Menskoppen kan bäras i upp till 12h mellan tömningarna. Det går alltså bra att sova med den.

Skötsel
En återanvändningsbar menskopp tvättas med tvål och vatten. En barntandborste kan användas för att komma åt överallt Silikonkoppar kan dessutom kokas eller steriliseras med isopropylalkohol för ytterligare hygien. Följ alltid skötselanvisningen för att inte skada koppen.
När den inte används ska menskoppen förvaras luftigt, till exempel i en tygpåse.
En återvinningsbar menskopp kan användas i många år (upp till 10 år och blir därmed även ett kostnadseffektivt skydd) och orsakar därför mindre avfall än ett engångsmensskydd.
I vissa religioner det inte tillåtet att blanda saker från köket med saker från badrum och toalett och därför ställs frågan om hur man ska sterilisera sin kopp. Antingen har man en liten burk tillgänglig på toaletten där man häller upp handsprit som man låter koppen simma runt i eller så finns det speciella rengöringsmedel hos vissa av tillverkarna.

TSS -Toxic shocksyndrome

Det finns otillräckligt med data för att säkert kunna säga om menskoppar ökar risken för toxic shock syndrome, även kallat tampongsjukan. Eftersom sjukdomen är så pass ovanlig och menskoppsanvändning inte är lika vanligt som tamponganvändning syns en eventuell riskökning inte i statistiken. De flesta företag som säljer menskoppar avråder personer som haft TSS från att använda menskopp.
En menskopp befinner sig i slidan längre än en tampong, då det är en fördel om bakterier har svårt att fastna på materialet. Man riskerar å andra sidan inte att material (tampongludd) lämnas kvar i slidan vid användning av menskopp. Inga tester har kunnat påvisa att menskopp ökar risken för TSS. Däremot visar tester på tamponger vid upprepade tillfällen att risk för TSS föreligger.
De flesta kvinnor behöver en viss inlärningsperiod innan menskoppen fungerar perfekt.
Vissa kvinnor upplever minskade besvär från svampinfektioner med menskopp, andra får ökade besvär av urinvägsinfektioner under inlärningsfasen.
Enligt en artikel i Dagens Nyheter är menskoppen ett klimatsmart menskydd och därför valet för miljömedvetna kvinnor.

Källa: Wikipedia.