Menstruation
Mens (Menstruation)
Mensstruationen kommer igång under puberteten. Flickor föds med
cirka 400 000 ägganlag i äggstockarna. Någon gång under puberteten
börjar äggen mogna och den första ägglossningen sker. Två veckor
senare kommer första menstruationen. Kvinnor får sedan mens ungefär
en gång i månaden fram till klimakteriet.
Menscykel kallas perioden mellan mensens första dag och nästa mens
första dag. Under menscykeln utvecklas en näringsrik slemhinna på
livmoderns väggar. När ägget inte blir befruktat under
ägglossningen behövs inte den näringsrika slemhinnan som då stöts
ut ur livmodern som menstruationsblödning. Du kan se när du får
mens genom att det kommer blod i trosan.
Hur ofta och mycket?
Vanligtvis har kvinnor mens en gång i månaden och den varar i
ungefär fyra till fem dagar. Men det varierar, både mellan gångerna
och mellan olika kvinnor. Det är inte ovanligt med en 25 eller 35
dagars menscykel. Om du är stressad eller orolig kan mensen dröja
eller hoppa över en månad eller fler. Ofta känns det som det kommer
floder med blod, men mängden per menstillfälle är ungefär tre
matskedar.
Mensskydd
Det finns i princip två typer av mensskydd, tamponger och bindor.
Tampongen liknar ett läppstift i form och storlek. Den är oftast
gjord av bomull och har en tråd i ena änden. Du för in den i
slidgången med hjälp av fingret. Den sitter kvar där tills du drar
ut den med hjälp av snöret. Slidväggarnas muskulatur gör att den
hålls fast. Du bör byta tampong minst var fjärde timme. Om du
däremot är torr bör du inte använda tampong eftersom du kan skada
slemhinnorna. Det finns också en tampong med en införingshylsa så
du slipper föra in fingret. Oavsett vilken sort du väljer bör du
vara noga och tvätta händerna före och efter varje byte.
Bindan finns i olika former och tjocklekar. De är gjorda av bomull
eller specialtillverkat material för bra uppsugningsförmåga. De
flesta bindor är ganska tunna och bekväma att använda. Några har så
kallade "vingar" på sidorna för att fästa bättre i trosan och
skydda mot läckage.
Tygbindor är ett alternativ till engångsbindor. När du använt
bindorna sköljer du dem och samlar dem sedan i till exempel en hink
med kallt vatten tills det är dags att tvätta dem i maskin. Minskad
risk för svampinfektioner och ett miljövänligare alternativ är
exempel på fördelar som användare lyfter fram.
Varken bindor eller tamponger bör spolas ner i toaletten utan
lindas in i papper och slängas i papperskorg. På många toaletter
finns en speciell behållare för använda mensskydd.
Kan man bada?
När du har mens kan du bada i sjöar och hav precis som vanligt, men
var noga med hygienen. Använder du tampong kan den sitta i när du
badar, men byt tampong när du badat färdigt. Du kan även duscha som
vanligt vid menstruation.
Mensvärk
De flesta känner någon form av tryck eller mild smärta vid mens.
Det känns mest i nedre delen av magen men kan även stråla ut i
ljumskarna och korsryggen. De flesta klarar av att hantera värken
och leva normalt. En del kvinnor kan få kraftig smärta, huvudvärk,
må illa, ha diarré eller kräkas vid mens. Då kan man behöva
smärtstillande medel.
Lindra mensvärken
* Pröva med en värmedyna på nedre delen av
magen.
* Rör dig som vanligt om det går. Mensvärk är
muskelsammandragningar. De känns mindre smärtsamma när du rör på
dig och speciellt om du rör på höfterna.
* Om du måste ligga och vila känns det ofta bäst
att ligga med uppdragna knän.
* Läkemedel med ibuprofen är bäst mot mensvärk.
Brustabletter verkar snabbast. Om du inte kan använda läkemedel med
ibuprofen går det också bra med paracetamol. Fråga på apoteket om
du är osäker.
Kraftig blödning
En del kvinnor blöder mer än andra. Det är fullt normalt. Om du
behöver dubbla mensskydd, måste byta mensskydd på natten eller om
det bildas klumpar av blod, kan det betyda att du har kraftig
blödning. Det kan bero på att du har mer av ett visst ämne som
löser upp stelnat blod. Du kan också få riklig blödning om du
använder kopparspiral eller har ofarliga muskelknutor i livmodern,
så kallat myom. Om du har besvär bör du kontakta din läkare så du
får hjälp att kontrollera och reglera mensen.
Skjuta upp mensen
Du kan skjuta upp mensen några dagar eller någon vecka. Ett sätt är
att göra det med hjälp av p-piller, ett annat att äta tabletter med
gulkroppshormon.
Genom att äta ihop två kartor med kombinerade p-piller kan mensen
förskjutas upp till en månad. Det är viktigt att du inte äter
sockerpiller mellan de båda p-pillerkartorna. Att skjuta upp sin
mens på detta sätt är ofarligt. Kontakta en gynekolog, en husläkare
eller en ungdomsmottagning om du vill veta mer.
Det går också att ta tabletter med gulkroppshormon för att på så
sätt skjuta upp mensen. Även detta sätt är ofarligt.
Gulkroppshormon innehåller inte östrogen. Du börjar ta tabletterna
tre till fyra dagar före väntad mens och äter dem sedan under så
lång tid som du vill skjuta upp din mens. Det går att ta en lägre
dos varje morgon och kväll eller en högre dos varje kväll. Mensen
brukar komma omkring två dagar efter att du tagit den sista
tabletten.
När mensen är försenad
Om du mår dåligt eller oroar dig över något kan mensen fördröjas
eller hoppa över ett menstillfälle. Oftast återkommer den igen
nästa månad eller månaden efter. Det kan kännas lite obehagligt men
är fullt normalt vissa perioder i livet.
Ta tid och tänk efter hur du lever. Detta är kroppens sätt att säga
ifrån. Kanske bör du varva ned eller byta uppgifter på din
arbetsplats. Det kan också bero på att du är gravid. Om du är
osäker, gör ett graviditetstest. Om du inte är gravid och mensen
inte återkommer inom ett halvår ska du tala med din läkare eller
barnmorska
När kan man bli gravid?
Hormoner styr menscykeln och ägglossningen. Under de två veckorna
mellan mens och ägglossning är det störst chans att bli gravid.
Själva befruktningen är däremot endast möjlig under något dygn, men
det kan vara svårt att säga exakt när ägget släpps.
Befruktningen sker i äggledaren när ägget är på väg ned till
livmodern. Under ägglossningsdygnet är flytningen klar och lite seg
för att underlätta för spermierna att nå fram till ägget. Om ägget
blir befruktat fastnar det på livmoderväggen och ett barn börjar
växa. Annars stöts ägget ut och du får mens. Kom ihåg att
spermierna kan överleva upp till fem dygn i slidan och vänta in ett
ägg.
Menopaus
Menopaus, även kallat klimakterium, innebär att kvinnans
menstruationer upphör. Det sker oftast i 50-årsåldern, men kan
variera från 45-60 år. Kvinnan kan då inte längre bli gravid, men
om du vill vara helt säker bör du skydda dig mot graviditet ett
till två år efter sista mens. Du kan fortfarande få en enstaka
ägglossning och bli gravid, men det är ovanligt. Mannen däremot
fortsätter producera spermier hela livet.
I klimakteriet kan en del kvinnor drabbas av svettningar,
sömnstörningar, nedstämdhet och irritabilitet. Det går över av sig
själv efter något eller några år. Om du har mycket besvär kan du
kontakta en läkare. De kan hjälpa dig att bli av med besvären.
Källa: Vårdguiden
