Menstruation

Mens (Menstruation)
Mensstruationen kommer igång under puberteten. Flickor föds med cirka 400 000 ägganlag i äggstockarna. Någon gång under puberteten börjar äggen mogna och den första ägglossningen sker. Två veckor senare kommer första menstruationen. Kvinnor får sedan mens ungefär en gång i månaden fram till klimakteriet.
Menscykel kallas perioden mellan mensens första dag och nästa mens första dag. Under menscykeln utvecklas en näringsrik slemhinna på livmoderns väggar. När ägget inte blir befruktat under ägglossningen behövs inte den näringsrika slemhinnan som då stöts ut ur livmodern som menstruationsblödning. Du kan se när du får mens genom att det kommer blod i trosan.

Hur ofta och mycket?
Vanligtvis har kvinnor mens en gång i månaden och den varar i ungefär fyra till fem dagar. Men det varierar, både mellan gångerna och mellan olika kvinnor. Det är inte ovanligt med en 25 eller 35 dagars menscykel. Om du är stressad eller orolig kan mensen dröja eller hoppa över en månad eller fler. Ofta känns det som det kommer floder med blod, men mängden per menstillfälle är ungefär tre matskedar.

Mensskydd
Det finns i princip två typer av mensskydd, tamponger och bindor. Tampongen liknar ett läppstift i form och storlek. Den är oftast gjord av bomull och har en tråd i ena änden. Du för in den i slidgången med hjälp av fingret. Den sitter kvar där tills du drar ut den med hjälp av snöret. Slidväggarnas muskulatur gör att den hålls fast. Du bör byta tampong minst var fjärde timme. Om du däremot är torr bör du inte använda tampong eftersom du kan skada slemhinnorna. Det finns också en tampong med en införingshylsa så du slipper föra in fingret. Oavsett vilken sort du väljer bör du vara noga och tvätta händerna före och efter varje byte.
Bindan finns i olika former och tjocklekar. De är gjorda av bomull eller specialtillverkat material för bra uppsugningsförmåga. De flesta bindor är ganska tunna och bekväma att använda. Några har så kallade "vingar" på sidorna för att fästa bättre i trosan och skydda mot läckage.
Tygbindor är ett alternativ till engångsbindor. När du använt bindorna sköljer du dem och samlar dem sedan i till exempel en hink med kallt vatten tills det är dags att tvätta dem i maskin. Minskad risk för svampinfektioner och ett miljövänligare alternativ är exempel på fördelar som användare lyfter fram.
Varken bindor eller tamponger bör spolas ner i toaletten utan lindas in i papper och slängas i papperskorg. På många toaletter finns en speciell behållare för använda mensskydd.

Kan man bada?
När du har mens kan du bada i sjöar och hav precis som vanligt, men var noga med hygienen. Använder du tampong kan den sitta i när du badar, men byt tampong när du badat färdigt. Du kan även duscha som vanligt vid menstruation.

Mensvärk
De flesta känner någon form av tryck eller mild smärta vid mens. Det känns mest i nedre delen av magen men kan även stråla ut i ljumskarna och korsryggen. De flesta klarar av att hantera värken och leva normalt. En del kvinnor kan få kraftig smärta, huvudvärk, må illa, ha diarré eller kräkas vid mens. Då kan man behöva smärtstillande medel.
Lindra mensvärken

    * Pröva med en värmedyna på nedre delen av magen.
    * Rör dig som vanligt om det går. Mensvärk är muskelsammandragningar. De känns mindre smärtsamma när du rör på dig och speciellt om du rör på höfterna.
    * Om du måste ligga och vila känns det ofta bäst att ligga med uppdragna knän.
    * Läkemedel med ibuprofen är bäst mot mensvärk. Brustabletter verkar snabbast. Om du inte kan använda läkemedel med ibuprofen går det också bra med paracetamol. Fråga på apoteket om du är osäker.

Kraftig blödning
En del kvinnor blöder mer än andra. Det är fullt normalt. Om du behöver dubbla mensskydd, måste byta mensskydd på natten eller om det bildas klumpar av blod, kan det betyda att du har kraftig blödning. Det kan bero på att du har mer av ett visst ämne som löser upp stelnat blod. Du kan också få riklig blödning om du använder kopparspiral eller har ofarliga muskelknutor i livmodern, så kallat myom. Om du har besvär bör du kontakta din läkare så du får hjälp att kontrollera och reglera mensen.

Skjuta upp mensen
Du kan skjuta upp mensen några dagar eller någon vecka. Ett sätt är att göra det med hjälp av p-piller, ett annat att äta tabletter med gulkroppshormon.
Genom att äta ihop två kartor med kombinerade p-piller kan mensen förskjutas upp till en månad. Det är viktigt att du inte äter sockerpiller mellan de båda p-pillerkartorna. Att skjuta upp sin mens på detta sätt är ofarligt. Kontakta en gynekolog, en husläkare eller en ungdomsmottagning om du vill veta mer.
Det går också att ta tabletter med gulkroppshormon för att på så sätt skjuta upp mensen. Även detta sätt är ofarligt. Gulkroppshormon innehåller inte östrogen. Du börjar ta tabletterna tre till fyra dagar före väntad mens och äter dem sedan under så lång tid som du vill skjuta upp din mens. Det går att ta en lägre dos varje morgon och kväll eller en högre dos varje kväll. Mensen brukar komma omkring två dagar efter att du tagit den sista tabletten.

När mensen är försenad
Om du mår dåligt eller oroar dig över något kan mensen fördröjas eller hoppa över ett menstillfälle. Oftast återkommer den igen nästa månad eller månaden efter. Det kan kännas lite obehagligt men är fullt normalt vissa perioder i livet.
Ta tid och tänk efter hur du lever. Detta är kroppens sätt att säga ifrån. Kanske bör du varva ned eller byta uppgifter på din arbetsplats. Det kan också bero på att du är gravid. Om du är osäker, gör ett graviditetstest. Om du inte är gravid och mensen inte återkommer inom ett halvår ska du tala med din läkare eller barnmorska

När kan man bli gravid?
Hormoner styr menscykeln och ägglossningen. Under de två veckorna mellan mens och ägglossning är det störst chans att bli gravid. Själva befruktningen är däremot endast möjlig under något dygn, men det kan vara svårt att säga exakt när ägget släpps.
Befruktningen sker i äggledaren när ägget är på väg ned till livmodern. Under ägglossningsdygnet är flytningen klar och lite seg för att underlätta för spermierna att nå fram till ägget. Om ägget blir befruktat fastnar det på livmoderväggen och ett barn börjar växa. Annars stöts ägget ut och du får mens. Kom ihåg att spermierna kan överleva upp till fem dygn i slidan och vänta in ett ägg.

Menopaus
Menopaus, även kallat klimakterium, innebär att kvinnans menstruationer upphör. Det sker oftast i 50-årsåldern, men kan variera från 45-60 år. Kvinnan kan då inte längre bli gravid, men om du vill vara helt säker bör du skydda dig mot graviditet ett till två år efter sista mens. Du kan fortfarande få en enstaka ägglossning och bli gravid, men det är ovanligt. Mannen däremot fortsätter producera spermier hela livet.
I klimakteriet kan en del kvinnor drabbas av svettningar, sömnstörningar, nedstämdhet och irritabilitet. Det går över av sig själv efter något eller några år. Om du har mycket besvär kan du kontakta en läkare. De kan hjälpa dig att bli av med besvären.



Källa: Vårdguiden