Urininkontinens hos kvinnor
Urininkontinens hos kvinnor (Inkontinens)
Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig.
Inkontinens är vanligare hos kvinnor som har fött många barn, har
astma eller kronisk luftrörskatarr, som röker eller har kraftig
övervikt. Träning av bäckenbotten som knipövningar och motion kan
hjälpa. Du bör söka vård om du har blod i urinen eller svårt att
tömma blåsan. Det finns dock goda möjligheter att behandla
inkontinens.
Urininkontinens bedömer man att det finns hundratusentals kvinnor
som är drabbade av men att många skäms över sina besvär och tror
sig vara ensamma om problemen. En förklaring till urininkontinens
är att vävnader i bäckenet, samt i och kring urinröret och
urinblåsan påverkas av graviditet och barnafödande. För den som
fött många barn, har dålig knipförmåga i bäckenbottens muskler
eller tecken på framfall, är risken större att drabbas av
inkontinens.
Inkontinens är också vanligare hos kvinnor som har astma eller
kronisk luftrörskatarr, om man röker, har kraftig övervikt eller
långvarig förstoppning. Träning av bäckenbotten som knipövningar
och motion kan hjälpa. Inkontinens förekommer också ofta hos dem
som drabbas av vissa neurologiska sjukdomar, som demens, MS,
Parkinsons sjukdom och efter stroke.
Symtom
Inkontinens brukar delas in i fyra olika grupper;
ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, blandinkontinens
och överrinningsinkontinens.
Ansträngningsinkontinens
Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen av inkontinens
hos kvinnor och innebär att man lätt kissar på sig i samband med
att man hostar, skrattar, motionerar eller lyfter tungt. Ett
typiskt tecken är att det kommer små skvättar urin utan att man
känner sig kissnödig. Män drabbas sällan av denna form av
inkontinens.
Trängningsinkontinens
Trängningsinkontinens är när man plötsligt känner sig kissnödig och
inte kan hålla sig tills man hinner till toaletten. Man behöver
kissa betydligt oftare än normalt: tio till femton gånger om dagen
mot normala fyra till åtta gånger. En person med
trängningsinkontinens kan också kissa på sig i sömnen.
I bland får man falska trängningar, som inte ger något läckage.
Ofta blir man kissnödig vid nedkylning. Högre upp i åldrarna är
trängningsinkontinens lika vanlig bland män som bland
kvinnor.
Vid urinvägsinfektion kan man drabbas av tillfällig
trängningsinkontinens som beror på att urinblåsan är
irriterad.
En förstorad livmoder, till exempel på grund av en godartad
muskelknuta i livmodern, myom, eller tumör i en äggstock, kan också
ge trängningar.
Blandinkontinens
Blandinkontinens innebär att man har problem både när man
anstränger sig och i samband med att man känner sig kissnödig. En
kombination av trängnings- och ansträngningskontinens är ganska
vanlig.
Överrinningsinkontinens
Vid överrinningsinkontinens läcker det lite nästan hela tiden.
Besvären kan variera från att man blir kissnödig och läcker i
samband med ansträngning, till att man har en ständigt småsipprande
urin. Överrinning är vanligast hos män som har någon förändring i
prostatan eller urinröret, men kan förekomma hos både män och
kvinnor med till exempel diabetes eller i samband med olika
neurologiska sjukdomar, som ryggmärgsskador eller MS (multipel
skleros).
Graviditet och efter förlossning
Kvinnor som har fött barn drabbas av en förslappning i
bäckenbottenmuskulaturen. Under graviditeten tynger barnet på och
graviditetshormoner ger en förslappning av bäckenbottens muskler.
Självklart har även själva förlossningen stor betydelse. Kvinnor
som fött med kejsarsnitt drabbas också av en förslappning i
bäckenbottenmuskulaturen.
Du kan börja göra förebyggande knipövningar redan under
graviditeten. Be barnmorskan på mödravårdscentralen visa om du är
osäker på om du gör rätt. Några veckor efter förlossningen får du
komma på efterkontroll till din barnmorska på mödravården. Genom
att känna med ett finger i slidan kontrollerar barnmorskan din
knipfunktion och ger dig råd efter ditt behov.
De flesta har nog lite problem med att hålla tätt direkt efter
förlossningen. Efter några månader brukar besvären avta. Tyvärr är
det vanligt att besvären kommer tillbaka när man blir äldre. Det är
därför viktigt att fortsätta träna muskulaturen kring bäckenbotten
för att förebygga inkontinens. Förutom knipövningar finns det
speciella kulor som du kan träna med. Dessa finns att köpa i olika
storlekar bland annat på apoteket.
Förebyggande
Det finns inte så mycket kunskap om effekterna av att försöka
förebygga inkontinens, men regelbundna knipövningar hos kvinnor och
motion har troligen positiv effekt.
Lägg dig ner på rygg. Pressa korsryggen ner mot underlaget
samtidigt som du lyfter upp stjärten och kniper med skinkorna. Du
kan också prova att knipa bäckenbotten när du står upp, till
exempel när du står och väntar på bussen. För att kontrollera att
du kniper rätt kan du prova att bryta strålen när du kissar, men
det är viktigt att du sedan kissar klart. Träna ofta gärna flera
gånger per dag.
Våra toalettvanor har också betydelse. Det är viktigt att gå
regelbundet på toaletten, inte för ofta, men man ska heller inte
hålla sig för länge. Vid toalettbesöket ska man försöka att slappna
av, sitta skönt och undvika stress och krystning. Har man bråttom
och krystar när man kissar kan de känsliga kissreflexerna
påverkas.
Egenvård
Träning av bäckenbotten rekommenderas vid alla typer av inkontinens
hos kvinnor. Träningen går ut på att öva upp snabbheten och styrkan
i muskulaturen genom att knipa och lyfta upp bäckenbotten så mycket
det går under ett par sekunder och sen slappna av lika länge.
Upprepa övningen under några minuter.
Genom att knipa och lyfta upp bäckenbotten, men inte lika
kraftfullt som vid övningen ovan, kan du träna uthållighet. Knip
under 20-30 sekunder och slappna därefter av lika länge. Upprepa
ett par gånger. Det är bra om övningarna görs ett par gånger per
dag.
Om du är osäker på om det är rätt muskler som tränas går det att
prova sig fram genom att knipa med ett finger i slidan. Du ska
känna knipet runt fingret, helst också att bäckenbotten
lyfts.
Sök vård
Vid inkontinensbesvär ska du i första hand vända dig till
distriktssköterska, husläkare eller kontinensmottagning.
Kontinensmottagningar finns vid flera vårdcentraler och sjukhus.
Där arbetar distriktssköterskor och barnmorskor med
specialutbildning eller uroterapeuter som har en lång utbildning
inom området inkontinens.
I följande fall bör du inte vänta utan söka hjälp hos husläkare,
kontinensmottagning eller gynekolog:
* om du har kraftiga trängningar som kommit
under det senaste året
* om du har synligt blod i urinen
* om du har svårt att tömma blåsan
* om du har en neurologisk sjukdom som till
exempel MS eller ryggmärgsskada
* om det känns besvärligt med läckaget och om du
själv känner dig motiverad att reda ut orsakerna och vill bli
behandlad.
Undersökning
Hos kvinnor görs en gynekologisk undersökning och männen brukar få
prostatan undersökt. Ibland görs en enkel neurologisk undersökning
för att utesluta andra orsaker till läckaget. För att utesluta att
besvären beror på urinvägsinfektion tas ett urinprov.
För att ge en tydligare bild av besvären kan patienten få föra
dagbok över sina toalettbesök under några dygn. I den skriver man
ned varje gång man kissar. Man kan också få mäta mängden urin vid
varje toalettbesök. Den som använder inkontinensskydd får väga sitt
skydd före och efter användning för att mäta läckaget.
Vid ansträngningsinkontinens görs ibland något som kallas för
provokationstest. Det görs för att se hur stort läckaget blir när
patienten anstränger sig vid fysisk aktivitet. Om symtomen tyder på
trängningsinkontinens undersöks livmodern och äggstockarna av en
läkare.
För att se hur effektivt urinblåsan tömmer sig mäter man hur mycket
urin som finns kvar i blåsan efter att man har kissat. Det görs
antingen med hjälp av kateter eller med ultraljud. Det är framför
allt vid prostatasjukdomar hos män som man kontrollerar urinblåsans
tömning.
Behandling
Träning
För de flesta som lider av inkontinens hjälper det med information,
rådgivning och träning av bäckenbotten. Man bör hålla igång
knipövningarna under 4-6 månader efter noggranna instruktioner av
utbildad personal. För att hitta de rätta musklerna kan man även
låna vaginala koner eller kulor från en inkontinensmottagning eller
köpa på dem apoteket.
Bäckenbottenträning har framför allt använts vid
ansträngningsinkontinens men har även visat sig fungera vid
trängningsinkontinens. Vid trängningsinkontinens är blåsträning
förstahandsmetod. Man uppmanas att hålla emot trängningarna och
successivt öka intervallet mellan blåstömningarna. En så kallad
miktionslista, är en lista där man noterar alla toalettbesök eller
läckage, och är ett viktigt hjälpmedel vid denna träning.
Läkemedel
Läkemedel har främst effekt på trängnings- och blandinkontinens men
även på ansträngningsinkontinens. Man har inte kunnat påvisa någon
säker effekt av östrogenbehandling, men vid trängningsinkontinens
ges i regel så kallade lågpotenta östogener som kan minska besvär
som sveda och även i viss mån trängningar. Elektrostimulering kan
prövas vid både trängnings- och ansträngningsinkontinens.
Behandlingen tar ofta 6-12 månader och används om inte läkemedlet
fungerar på dig.
Operation
Operation kan vara ett alternativ vid ansträngningsinkontinens och
om träning av bäckenbotten inte gett tillräcklig bra resultat.
Syftet med operationen är att återställa urinrörets läge under
symfysen. Idag kan den göras i lokalbedövning så att man kan gå hem
samma dag. Inkontinensskydd av olika storlekar kan skrivas ut av
distriktssköterska, vissa barnmorskor, uroterapeuter och
läkare.
Källa: Vårdguiden
Inlagd: 2008-10-29
