Godartad prostataförstoring

Godartad prostataförstoring

Godartad prostataförstoring kallas en förstoring av prostatakörteln som inte beror på allvarlig sjukdom. De vanligaste symtomen är problem med att tömma urinblåsan. Problemen kan behandlas med läkemedel eller operation.
Förstoring av prostatakörteln är vanligt hos män när de blir äldre.
Det vanliga är att symtomen börjar i 60-årsåldern, men de kan komma redan i 40-50-årsåldern. Ungefär varannan man som passerat 70 år har prostataförstoring.

Prostatakörteln som också kallas blåshalskörteln sitter strax nedanför urinblåsan och omger som en manschett urinrörets första del från blåsan räknat. Körteln bildar sekret som blandar sig med spermierna för att göra det lättare för dessa att ta sig fram genom livmoderhals och livmoder.
Många män upplever inga eller endast små besvär vid godartad prostataförstoring. Dessa fall behöver ingen behandling.
När prostatakörteln blir större kan den dock klämma åt runt urinröret och/eller bukta in i urinblåsan, vilket kan göra det besvärligare att kissa eller tömma blåsan helt. Mest störande är upprepade nattliga tömningar. Alla besvär med att kissa behöver dock inte bero på prostatan.

Ibland kan prostataförstoring leda till att det blir totalt stopp, ingen urin kan passera genom urinröret. När det händer upplever man ofta svåra urinträngningar och stark smärta. Man blir då tvungen att söka akut och få urinblåsan tömd med en kateter.

Godartad prostataförstoring utvecklas inte till cancer i prostatan. Men prostataförstoring och prostatacancer kan uppträda samtidigt. Prostatacancer kan även göra att prostatakörteln förstoras och symtomen för de två sjukdomarna kan likna varandra.

Symtom
Den som har godartad prostataförstoring har som regel inte ont. Några yttre symtom som svullnader eller knutor märks inte heller. Däremot är det vanligt att urinstrålen blir svagare och att det krävs större kraft för att tömma blåsan, du kan behöva krysta för att tömma blåsan helt.
Avbrott i strålen och efterdropp är andra symtom. Det kan också kännas som om urinblåsan inte töms helt. Du behöver kissa oftare och det är vanligt att känna trängningar nattetid. Trots svåra trängningar kan det ibland vara svårt att få igång tömningen av blåsan, framför allt på morgonen.

Sök vård
Om du har symtom som besvärar och tyder på förstorad prostata ska du kontakta sin husläkarmottagning för att undersöka besvären.

Undersökning
Prostatan undersöks genom att läkaren känner på den via ändtarmens öppning. För att bilda sig en säkrare uppfattning om förstoringen gör urologspecialisten ibland en ultraljudsundersökning.
Ett blodprov kan tas för att kontrollera njurarnas funktion och PSA-prov för att utesluta att besvären beror på prostatacancer. Ett urinprov tas också för att utesluta andra eventuella sjukdomar i urinvägarna som urinvägsinfektion.
Den mängd urin som blir kvar i blåsan efter det att man kissat (resturin) mäts. Det kan också hända att urinflödets hastighet mäts (tidsmiktion eller urinflödesmätning).
Ibland görs en röntgenundersökning, numer vanligen en datortomografi, eller ultraljudsundersökning av urinvägarna ovanför prostata för att se om det finns skador i urinledare eller njurar som en följd av förstoringen. Röntgen- eller ultraljudsundersökning görs också när det finns anledning, till exempel vid blod i urinen.
En annan undersökning som kan göras är att mäta trycket i urinblåsan, så kallad cystometri. Då förs en tunn slang, kateter, in i urinblåsan genom urinröret. Ibland görs en mer utförlig undersökning som kallas tryckflödesmätning, där trycket i urinblåsan mäts medan man kissar, och jämförs sedan med urinflödets storlek och fart.

Behandling
Den som har lätta symtom behandlas oftast inte eftersom besvären kan gå tillbaka av sig själv, eller är små. Annars är behandlingen idag av flera olika typer.

Läkemedel
Behandling med läkemedel kan ske med två olika typer av mediciner. Den ena gör att musklerna kring urinrör och prostatakörtel slappnar av och att den förstorade körteln trycker mindre på urinröret och gör det lättare att kissa. Den andra typen av läkemedel påverkar hormonerna i prostatakörteln och minskar körtelns storlek.

Operation
I andra fall krävs operation. Vanligast är att man går in med instrument, och via urinröret hyvlar bort delar av förstoringen i prostatakörteln. Operationen görs under narkos eller ryggbedövning och patienten får ofta ha kateter någon dag efter operationen. Blod i urinen förekommer upp till fyra veckor efter operationen.

Övrig behandling
En annan typ av behandling är när den förstorade prostatakörteln värmebehandlas, det görs med mikrovågor, laser eller radiovågor.
I de fall då läkaren bedömer att en operation är för riskfylld, till exempel om patienten lider av andra svåra sjukdomar, kan man behöva sätta in en slang, en kateter, genom urinröret till urinblåsan och urinen får tömmas förbi den förstorade prostatakörteln. Du kan också lära dig att själva tömma blåsan med kateter ett par gånger per dygn, så kallad RIK, ren intermittent kateterisering.

Källa: Vårdguiden
Inlagd: 2008-11-06