Mannens inre könsorgan
Mannens inre könsorgan
De inre delarna i mannens könsorgan består av sädesblåsa, prostata,
sädesledare, testikel, bitestikel och Cowpers körtel. Utlösningens
mängd är ungefär som en tesked och innehåller cirka 100 miljoner
spermier per milliliter. Utlösningen kan ha olika konsistens och
färg.
Testosteron
Testosteron är det manliga könshormonet. Det fyller flera viktiga
funktioner i mannens liv. Redan i åttonde fosterveckan börjar
pojkfostrets testiklar bilda testosteron.
Testosteron påverkar fostrets utveckling av yttre och inre
könsorgan. Denna process sker mellan åttonde-tolfte fosterveckan,
därefter minskar bildandet av testosteron hos fostret. Strax efter
födseln har pojkar en kort period på ungefär en månad då bildandet
av testosteron når höga nivåer igen. Denna kortvariga påverkan av
testosteron kan ha betydelse för att göra hjärnan känslig för
testosteron senare i livet. Efter den korta perioden ligger
testosteronbildandet nere tills puberteten startar. Under
puberteten ökar testosteronnivåerna gradvis, i takt med att
testiklarna växer till. Nivån av testosteron fortsätter att öka och
brukar ligga som högst i 25 års åldern. Därefter sker en långsam
minskning och från 40 års ålder minskar halten testosteron i blodet
med cirka en procent per år.
Sädesvätska
Sädesvätskan innehåller vätska som kommer från prostatakörteln och
sädesblåsorna. En mindre mängd vätska (normalt två till sex
milliliter) kommer från urinrörskörtlarna, Cowpers körtlar, och
bitestiklarna (någon droppe). Spermier som normalt finns i
sädesvätskan är bara en mycket liten del av hela sädesvätskan. De
kan enbart ses genom mikroskop.
Vid utlösningen slungas sädesvätskan ut stötvis i en bestämd
ordning. Först kommer prostatavätska och spermier, därefter kommer
den mer trögflytande vätskan från sädesblåsorna. Kort efter
utlösningen blir sädesvätskan geléartad under några minuter för att
sedan bli lättflytande igen. I samband med sädesuttömning upplever
mannen oftast en orgasm. Ibland kan utlösningen komma utan
orgasmkänslan men det är ovanligt.
Testiklarna
Mannen har två testiklar som ligger i pungen. Testiklarna har två
huvuduppgifter, att bilda spermier och att bilda manligt
könshormon. Att testiklarna hänger utanför kroppen gör att de kan
ha en egen temperaturreglering. Pungen kan dra ihop sig och trycka
testiklarna mot kroppen om det är kallt eller hänga ut sig om det
är varmt. För att spermiebildningen ska fungera måste temperaturen
i testiklarna var några grader lägre än kroppen i övrigt. Normalt
är temperaturen i testiklarna runt 34 grader Celsius.
Om man tvingar upp testiklarna mot kroppen med tighta kalsonger kan
temperaturen bli för hög och då stannar spermiebildningen av. Samma
sak händer om man badar i hett vatten varje dag. Spermiebildandet
kommer oftast tillbaka om man låter bli att ha tighta underkäder
eller slutar med heta bad. Dusch och bastubad förändrar inte
spermiebildandet.
Bitestikel
Bitestikeln är en cirka sex meter lång kanal som kopplar ihop
testiklarna med sädesledarna. Bitestikeln är inhopringlad och kan
kännas med fingrarna om du undersöker pungen. Bitestikeln känns som
en förtjockning som ligger utanför testikeln. I bitestikeln sker
den slutliga mognaden av spermierna, bland annat behövs lagringen i
bitestikeln för att spermierna ska få normal förmåga att
simma.
Arvsmassan förpackas för att kunna klara transporten över till
kvinnan och kunna smälta samman med äggcellens arvsmassa vid
befruktning. En spermie tillbringar ungefär tre veckor i
bitestikeln innan den förs ut i samband med utlösning. Om du inte
har utlösning rensas gamla spermier bort av kroppens
renhållningsceller.
Spermierna
Spermier bildas i testikeln från en speciell typ av stamceller.
Genom att stamcellerna hela tiden förnyas kan du aldrig göra slut
på spermier hur många utlösningar du än har. Det tar cirka tre
månader att bilda en spermie. Normalt bildas det runt 100 miljoner
spermier per dygn. Spermien består av ett huvud, mellanstycke och
svans. I huvudet finns DNA-material, det vill säga arvsanlagen.
Efter utlösningen kan spermier fortsätta att leva och vara
befruktningsdugliga inne i kvinnans kropp under ett par dygn.
Vid utlösningen sker rytmiska sammandragningar av muskler i nedre
delen av buken och i de spermieledande gångarna så att spermierna
kastas ut. De spermier som kommer ut först i samband med utlösning
anses ha den bästa förmågan till befruktning. Färska spermier har
bättre befruktande förmåga än "gamla". Om du har utlösning oftare
får du ut mer befruktningsdugliga spermier jämfört om du har
utlösning mer sällan. Efter tre till fem dagar kan
spermiekvaliteten börja gå ned.
Sädesledare
Bitestikeln går över i sädesledaren som binder samman bitestikeln
med urinröret. Urinröret skickar ut spermierna vid
sädesuttömningen. Det sker med hjälp av muskelceller i
sädesledaren.
Sädesblåsa
Det finns två sädesblåsor i mannens underliv. De är två körtlar som
är ungefär fem centimeter långa som sitter ihop med sädesledaren.
Man vet inte riktigt vad de är till för, men dess vätska är största
volymen av sädesvätskan. Den innehåller bland annat flera
sockerarter.
Prostata
Prostatakörteln består av ett trettiotal sammanvuxna körtlar och
sitter i den övre delen av urinröret, alldeles under urinblåsan.
Varför män har en prostatakörtel vet man inte säkert men
prostatavätskan innehåller ämnen som har positiv inverkan på
spermierna och påverkar spermiernas befruktningsförmåga.
Cowpers körtel
Dessa körtlar är två knappt centimeterstora körtlar som är
placerade i den övre delen av urinröret. De sitter precis under
prostatakörteln. I samband med sexuell upphetsning fuktas urinröret
av dessa körtlar och man brukar kunna se en liten droppe i
urinrörets ände i toppen av penis. Vätskan kan ha betydelse för att
smörja urinröret innan sädesuttömningen.
Utlösning och orgasm
Utlösningens mängd är ungefär som en tesked och innehåller cirka
100 miljoner spermier per milliliter. Utlösningen kan ha olika
konsistens och färg. För att mannens utlösning ska fungera för
befruktning måste de olika vätskorna släppas ut i en bestämd
ordning. Först kommer vätskan från Cowpers körtlar, sedan en
spermierik vätska från bitestiklarna blandat med prostatasekretet
och sist fylls sädesvätskan på med vätskan från
sädesblåsorna.
En orsak till att vissa män har svårt att åstadkomma befruktning
kan vara att vätskorna blandas fel. När en man har stånd stängs
öppningen till urinblåsan, så det finns ingen risk att det kommer
urin istället för sperma. Det innebär att sädesvätskan inte hamnar
i urinblåsan i samband med utlösning.
Blod i sädesvätskan
Att ha blod i sädesvätskan någon enstaka gång är ganska vanligt.
Det kan bero på små bristningar i blodkärlen. Bristningar kan du få
på grund av att den sexuella aktiviteten kan vara ansträngande. Har
du däremot blod i sperman ofta kan det bero på en infektion i
urinröret eller i testiklarna. Då bör du kontakta läkare.
Befruktning
Befruktning innebär att kvinnan blir med barn eller blir gravid.
Befruktning inträffar när en spermie smälter ihop med en äggcell
och blir till en ny cell. Normalt sker detta genom samlag men kan
också ske på konstgjord väg. Om det sker genom samlag måste mannen
få utlösning inuti kvinnans slida. Efter utlösning simmar
spermierna upp i livmodern och ut i äggledarna där de kan befrukta
en äggcell. Vid befruktningen släpps spermien in i äggcellen. En
kvinna kan bli befruktad när hon har ägglossning. Eftersom mannens
spermier kan överleva några dagar inne i kvinnan kan befruktning
ske något dygn efter själva samlaget.
Om du har besvär som du är orolig över bör du söka vård. I första
hand kan du vända dig till din vårdcentral. Läkaren där gör en
första utredning och kan skriva remiss till en specialist vid
behov.
Källa: Vårdguiden
