Mannens inre könsorgan

Mannens inre könsorgan
De inre delarna i mannens könsorgan består av sädesblåsa, prostata, sädesledare, testikel, bitestikel och Cowpers körtel. Utlösningens mängd är ungefär som en tesked och innehåller cirka 100 miljoner spermier per milliliter. Utlösningen kan ha olika konsistens och färg.

Testosteron
Testosteron är det manliga könshormonet. Det fyller flera viktiga funktioner i mannens liv. Redan i åttonde fosterveckan börjar pojkfostrets testiklar bilda testosteron.
Testosteron påverkar fostrets utveckling av yttre och inre könsorgan. Denna process sker mellan åttonde-tolfte fosterveckan, därefter minskar bildandet av testosteron hos fostret. Strax efter födseln har pojkar en kort period på ungefär en månad då bildandet av testosteron når höga nivåer igen. Denna kortvariga påverkan av testosteron kan ha betydelse för att göra hjärnan känslig för testosteron senare i livet. Efter den korta perioden ligger testosteronbildandet nere tills puberteten startar. Under puberteten ökar testosteronnivåerna gradvis, i takt med att testiklarna växer till. Nivån av testosteron fortsätter att öka och brukar ligga som högst i 25 års åldern. Därefter sker en långsam minskning och från 40 års ålder minskar halten testosteron i blodet med cirka en procent per år.

Sädesvätska
Sädesvätskan innehåller vätska som kommer från prostatakörteln och sädesblåsorna. En mindre mängd vätska (normalt två till sex milliliter) kommer från urinrörskörtlarna, Cowpers körtlar, och bitestiklarna (någon droppe). Spermier som normalt finns i sädesvätskan är bara en mycket liten del av hela sädesvätskan. De kan enbart ses genom mikroskop.
Vid utlösningen slungas sädesvätskan ut stötvis i en bestämd ordning. Först kommer prostatavätska och spermier, därefter kommer den mer trögflytande vätskan från sädesblåsorna. Kort efter utlösningen blir sädesvätskan geléartad under några minuter för att sedan bli lättflytande igen. I samband med sädesuttömning upplever mannen oftast en orgasm. Ibland kan utlösningen komma utan orgasmkänslan men det är ovanligt.

Testiklarna
Mannen har två testiklar som ligger i pungen. Testiklarna har två huvuduppgifter, att bilda spermier och att bilda manligt könshormon. Att testiklarna hänger utanför kroppen gör att de kan ha en egen temperaturreglering. Pungen kan dra ihop sig och trycka testiklarna mot kroppen om det är kallt eller hänga ut sig om det är varmt. För att spermiebildningen ska fungera måste temperaturen i testiklarna var några grader lägre än kroppen i övrigt. Normalt är temperaturen i testiklarna runt 34 grader Celsius.
Om man tvingar upp testiklarna mot kroppen med tighta kalsonger kan temperaturen bli för hög och då stannar spermiebildningen av. Samma sak händer om man badar i hett vatten varje dag. Spermiebildandet kommer oftast tillbaka om man låter bli att ha tighta underkäder eller slutar med heta bad. Dusch och bastubad förändrar inte spermiebildandet.

Bitestikel
Bitestikeln är en cirka sex meter lång kanal som kopplar ihop testiklarna med sädesledarna. Bitestikeln är inhopringlad och kan kännas med fingrarna om du undersöker pungen. Bitestikeln känns som en förtjockning som ligger utanför testikeln. I bitestikeln sker den slutliga mognaden av spermierna, bland annat behövs lagringen i bitestikeln för att spermierna ska få normal förmåga att simma.
Arvsmassan förpackas för att kunna klara transporten över till kvinnan och kunna smälta samman med äggcellens arvsmassa vid befruktning. En spermie tillbringar ungefär tre veckor i bitestikeln innan den förs ut i samband med utlösning. Om du inte har utlösning rensas gamla spermier bort av kroppens renhållningsceller.

Spermierna
Spermier bildas i testikeln från en speciell typ av stamceller. Genom att stamcellerna hela tiden förnyas kan du aldrig göra slut på spermier hur många utlösningar du än har. Det tar cirka tre månader att bilda en spermie. Normalt bildas det runt 100 miljoner spermier per dygn. Spermien består av ett huvud, mellanstycke och svans. I huvudet finns DNA-material, det vill säga arvsanlagen. Efter utlösningen kan spermier fortsätta att leva och vara befruktningsdugliga inne i kvinnans kropp under ett par dygn.
Vid utlösningen sker rytmiska sammandragningar av muskler i nedre delen av buken och i de spermieledande gångarna så att spermierna kastas ut. De spermier som kommer ut först i samband med utlösning anses ha den bästa förmågan till befruktning. Färska spermier har bättre befruktande förmåga än "gamla". Om du har utlösning oftare får du ut mer befruktningsdugliga spermier jämfört om du har utlösning mer sällan. Efter tre till fem dagar kan spermiekvaliteten börja gå ned.

Sädesledare

Bitestikeln går över i sädesledaren som binder samman bitestikeln med urinröret. Urinröret skickar ut spermierna vid sädesuttömningen. Det sker med hjälp av muskelceller i sädesledaren.

Sädesblåsa

Det finns två sädesblåsor i mannens underliv. De är två körtlar som är ungefär fem centimeter långa som sitter ihop med sädesledaren. Man vet inte riktigt vad de är till för, men dess vätska är största volymen av sädesvätskan. Den innehåller bland annat flera sockerarter.

Prostata
Prostatakörteln består av ett trettiotal sammanvuxna körtlar och sitter i den övre delen av urinröret, alldeles under urinblåsan. Varför män har en prostatakörtel vet man inte säkert men prostatavätskan innehåller ämnen som har positiv inverkan på spermierna och påverkar spermiernas befruktningsförmåga.

Cowpers körtel
Dessa körtlar är två knappt centimeterstora körtlar som är placerade i den övre delen av urinröret. De sitter precis under prostatakörteln. I samband med sexuell upphetsning fuktas urinröret av dessa körtlar och man brukar kunna se en liten droppe i urinrörets ände i toppen av penis. Vätskan kan ha betydelse för att smörja urinröret innan sädesuttömningen.

Utlösning och orgasm
Utlösningens mängd är ungefär som en tesked och innehåller cirka 100 miljoner spermier per milliliter. Utlösningen kan ha olika konsistens och färg. För att mannens utlösning ska fungera för befruktning måste de olika vätskorna släppas ut i en bestämd ordning. Först kommer vätskan från Cowpers körtlar, sedan en spermierik vätska från bitestiklarna blandat med prostatasekretet och sist fylls sädesvätskan på med vätskan från sädesblåsorna.
En orsak till att vissa män har svårt att åstadkomma befruktning kan vara att vätskorna blandas fel. När en man har stånd stängs öppningen till urinblåsan, så det finns ingen risk att det kommer urin istället för sperma. Det innebär att sädesvätskan inte hamnar i urinblåsan i samband med utlösning.

Blod i sädesvätskan
Att ha blod i sädesvätskan någon enstaka gång är ganska vanligt. Det kan bero på små bristningar i blodkärlen. Bristningar kan du få på grund av att den sexuella aktiviteten kan vara ansträngande. Har du däremot blod i sperman ofta kan det bero på en infektion i urinröret eller i testiklarna. Då bör du kontakta läkare.

Befruktning
Befruktning innebär att kvinnan blir med barn eller blir gravid. Befruktning inträffar när en spermie smälter ihop med en äggcell och blir till en ny cell. Normalt sker detta genom samlag men kan också ske på konstgjord väg. Om det sker genom samlag måste mannen få utlösning inuti kvinnans slida. Efter utlösning simmar spermierna upp i livmodern och ut i äggledarna där de kan befrukta en äggcell. Vid befruktningen släpps spermien in i äggcellen. En kvinna kan bli befruktad när hon har ägglossning. Eftersom mannens spermier kan överleva några dagar inne i kvinnan kan befruktning ske något dygn efter själva samlaget.

Om du har besvär som du är orolig över bör du söka vård. I första hand kan du vända dig till din vårdcentral. Läkaren där gör en första utredning och kan skriva remiss till en specialist vid behov.



Källa: Vårdguiden