Abort - Information
Hur resonerar kvinnor om abort och moral?
Naturligtvis spelar en människas grundläggande etiska övertygelse
en avgörande roll. Den som bekänner sig till en religion där abort
är fel tänker sig inte abort som en möjlighet medan den som har en
livsåskådning där abort ibland är rätt kan tänka sig den
möjligheten. Samtidigt visar intervjuer med kvinnor som genomgått
en abort att en och samma person under vissa omständigheter kan
finna abort moraliskt acceptabel, medan hon under andra villkor
ställer sig negativ eller rent avvisande. Situationen spelar alltså
en avgörande roll. Om barnet t.ex. riskerar att få en dålig, otrygg
och osäker uppväxt eller om graviditeten kommer att ge den blivande
modern svåra sociala och ekonomiska problem, kan abort berättigas i
högre grad än om situationen kan bedömas bli bättre.
Hälsofråga för både kropp och själ
I abortkommitténs arbete beskrivs den fria abortlagstiftningen som
mer än bara en hälsofråga för kroppen. Kvinnor mår även psykiskt
bättre av en fri abortlagstiftning. När en kvinna väljer att
avbryta en graviditet kan hon göra det utan att behöva redogöra för
sina personliga förhållanden eller redovisa sina skäl. I en
begränsad abortlagstiftning måste kvinnan visa sig svag, sjuk och
inkapabel om hon ska få rätt till abort.
Kvinnan får chansen att känna sig kluven
I Sverige är kvinnan inte utlämnad till andras bedömningar, varken
av hennes tillstånd, relationer eller motiv till aborten. Hon
fattar själv beslutet och tar ansvar för det. Därför kan hon
tillåta sig att känna dubbla känslor inför graviditeten. Hon kan
öppet uttrycka både positiva och negativa känslor och därför komma
fram till ett väl underbyggt beslut. Det minimerar risken för
senare psykiska besvär. Själva abortupplevelsen blir också mindre
påfrestande med en öppen lagstiftning då så gott som alla aborter
görs i ett tidigt stadium och med mer skonsamma metoder.
Ofta påverkar även mannen beslutet
Kvinnans fria rätt att ensam besluta om abort motsäger inte att
mannen deltar i beslutet. Enligt lagen har han ingenting att säga
till om, men i verkligheten spelar mannens vilja ofta en avgörande
roll. Kvinnans ställningstagande grundar sig ofta på mannens
inställning till barn och familj och om han vill fortsätta
relationen eller inte.
Abortförebyggande arbete
Målet för den abortförebyggande verksamheten är att minska antalet
oönskade graviditeter, så att man därigenom kan minska antalet
aborter. Det abortförebyggande arbetet är också en del av
abortverksamheten. Det kan kännas tungt att syssla med
abortrådgivning och abortoperationer om man inte samtidigt känner
att samhället arbetar hårt för att minska antalet aborter.
Det ekonomiska stödet inte längre
garanterat
När abortlagen från 1975 antogs ställde riksdagen betydande
ekonomiska resurser till förfogande för just abortförebyggande
arbete. Tyvärr är detta stöd inte längre garanterat eftersom
öronmärkningen av dessa pengar har tagits bort. Verksamheten får nu
konkurrera med andra sjukvårdsbehov. Samtidigt har man minskat den
tidigare generösa subventioneringen av hormonella preventivmedel.
Att billiga preventivmedel kan ha betydelse, speciellt för
tonåringar, har man visat på flera håll, bland annat i Gävle, där
man genom att återinföra subventionerade preventivmedel lyckades
sänka abortsiffrorna betydligt.
Sexualupplysning nödvändig del av arbetet
De dåligt underbyggda "larmrapporterna" om p-piller har gett många
människor bilden av att preventivmedel är farliga, vilket inte är
sant. Idag finns det mycket effektiva och ofarliga preventivmedel
som fler borde känna sig trygga med. Även informationen till
allmänheten och spridningen av "akuta" p-piller, som tidigt
förhindrar en eventuell graviditet, borde öka. Det förebyggande
arbetet går ut på att minska antalet oönskade graviditeter.
Sexualupplysning och lättillgängliga preventivmedel måste därför
finnas för alla kvinnor och män.
Varför väljer kvinnor abort?
Det finns lika många anledningar till abort som det finns aborter.
Det finns inget entydigt svar på varför kvinnor väljer abort. Men
inför beslutet gör hon ofta en långsiktig bedömning av sina
relationer och väger in framtidsutsikterna för flera personer. Hon
ställer sig själv inför flera frågor. Hur är relationen med mannen,
omgivningen och familjen? Hur kommer den att påverkas av ett barn?
Finns det ett tillräckligt bra nätverk av relationer för att hon
ska klara av att vara förälder? Hur kommer relationerna mellan
pappan och barnet att se ut på lång sikt? Vilken uppväxt kan hon
erbjuda sitt barn? Materiell standard tycks spela en underordnad
roll vid valet att avbryta en graviditet, men påverkar givetvis.
Kvinnor vill ge sina barn åtminstone den minimala trygghet som
bostad och arbete innebär.
Kvinnan och fostret
När en kvinna blir oönskat gravid måste hon ta ett beslut huruvida
hon vill fullfölja graviditeten eller inte. Om hon, efter noggrann
prövning, kommer fram till att hon inte kan eller vill föda sitt
barn är abort den enda möjligheten. Den svenska abortlagen betonar
att ett avbrytande av graviditeten är kvinnans beslut. Man ger
kvinnans rättigheter företräde framför fostrets.
Alla barn ska vara välkomna
Många abortmotståndare betonar fostrets rättigheter och jämställer
det med kvinnans. Men en grundläggande värdering i vårt samhälle är
att alla barn ska vara och känna sig välkomna. Det vore inte
möjligt om kvinnor skulle tvingas föda ett barn som kommer att
medföra negativa konsekvenser för henne eller för barnet själv.
Därför kan man inte jämföra kvinnans och fostrets rättigheter på
ett förenklat sätt.
Illegala aborter stor risk för kvinnan
Dessutom har en restriktiv abortlagstiftning alltid medfört att
antalet illegala aborter har ökat. Det innebär en stor risk för
kvinnors hälsa och liv och det är något som måste väga tungt i den
etiska bedömningen. Det finns också goda skäl att anta att ett
förbud mot eller begränsningar av möjligheten till legala aborter,
inte leder till att det totala antalet aborter minskar i nämnvärd
omfattning. Det leder bara till ett ökat lidande för
kvinnorna.
När börjar livet?
Vissa människor menar att livet börjar med befruktningen. Och
livet, säger de, är alltid okränkbart. Andra förlägger gränsen till
"nidationen", när det befruktade ägget har fastnat vid
livmoderväggen. En del hävdar att fostret ska ses som en fullvärdig
människa vid "qvickningen", då modern för första gången känner
fosterrörelser. Men alla sådana gränser är godtyckliga. Därför kan
en rimlig ståndpunkt vara att fostret får ett ökat värde ju äldre
de blir. Fullt människovärde kan det anses ha efter förlossningen.
Före födelsen betraktas alltid moderns liv som mer värdefullt om en
läkare skulle tvingas välja mellan kvinnan och fostret.
Abort, etik och livsåskådning
Orden etik och moral betyder samma sak. Man kan definiera etik som
en genomarbetad uppfattning om vilka handlingar som är rätta
respektive felaktiga. Det rätta är det vi ska eftersträva.
Uppfattningar om vad som är eftersträvansvärt beror ytterst på en
människas livsåskådning eller tro. Även den som inte bekänner sig
till en religion har en sådan övertygelse om det rätta.
Moraliska problem är inte svart-vita
I praktiken spelar etiken ofta en roll för vår bedömning av vilken
av två handlingar som är den minst onda. Etiken ger oss därför
sällan helt entydiga svar. Ett moraliskt problem är inte svart
eller vitt och moraliska lösningar innebär nästan alltid en
kompromiss. Man väger samman negativa och positiva konsekvenser av
ett tänkbart beslut och jämför sedan med de negativa och positiva
följderna av ett annat alternativ. Men det betyder att även det
beslut som kan anses vara det rätta oftast är förknippat med vissa
negativa konsekvenser, även om de positiva överväger. Man kan
sällan komma ifrån att känna sig kluven. Ändå måste man
välja.
Olika åsikter inom den kristna etiken
Kristen etik talas det ofta om. Men kristnas uppfattning om etik
varierar med deras kyrkotillhörighet. Katoliker tenderar att ha en
mer konservativ moral. Den nuvarande påven är exempelvis
motståndare till både abort och preventivmedel. Men också många
protestanter ser negativt på t.ex. abort. Samtidigt är de lutherska
kyrkorna i allmänhet mer fria i sina synsätt, även om hårda
motståndare till abort finns också där, t.ex. i den Svenska kyrkan.
Kort sagt: kristna har mycket olika uppfattning i denna fråga som i
många andra.
Vad händer i länder som inte tillåter
abort?
Länder där abort är förbjudet eller på annat sätt inskränkt, har
ett högt antal illegala (olagliga) aborter.
Världshälsoorganisationen (WHO) har uppskattat att det görs mellan
10 och 20 miljoner illegala aborter i världen årligen. Varje år
avlider en halv miljon kvinnor i anslutning till graviditeter och
förlossning. I vissa områden, främst i tredje världen, beror
närmare hälften av dessa dödsfall på följder av illegal och oftast
osäker abort. Det betyder att mellan 400 och 500 kvinnor dör varje
dag i sviterna av illegal abort.
Dödligheten hänger sannolikt samman med
att:
. ingreppen görs sent i graviditeten
. man använder smutsiga instrument
. aborten genomförs av kvinnan själv eller av personer som inte är
kunniga, och som därför inte kan hantera komplikationer såsom
blödningar och infektioner
De uppskattade siffrorna baserar sig på hur stor del av
kvinnoklinikernas vårdplatser som upptas av kvinnor som vårdas för
abortkomplikationer. Det finns länder och städer i tredje världen
med abortförbud, där närmare hälften av vårdplatserna på
kvinnoklinikerna upptas av kvinnor efter misstänkt eller
säkerställd illegal abort. En rapport från 1992 visade att i sex
latinamerikanska länder var illegal abort den största dödsorsaken
bland kvinnor i 20- till 30-årsåldern.
Abortlagstiftning i övriga världen
Sverige tillhör den tredjedel länder i världen som har fri abort.
Abortfrågan är kontroversiell och därför aktuell i många länders
politiska debatt. Under de senaste åren har det funnits en tendens
att inskränka abortlagarna i de länder som har eller har haft fri
abort. Både i Europa och USA har motståndet från olika
intressegrupper ökat.
Inskränkningar i USA:s lagstiftning
Den amerikanska lagen om fri abort från 1973 har varit utsatt för
hård press av abortmotståndare. Ibland har kritiken tagit sig
uttryck i våldsamma angrepp på läkare och kliniker som utför
aborter. De amerikanska abortmotståndarna har varit framgångsrika.
Det är numera bara en minoritet av USA:s 51 stater som har kvar fri
abort i egentlig mening. Ett exempel på inskränkningar i abortlagen
är att läkare och sköterskor vid federalt finansierade kliniker
tidigare inte ens fick upplysa gravida kvinnor om att de kan få
abort. Även om denna så kallade "munkavlelag" upphävts av president
Clinton, är abortfrågan fortfarande en svår fråga att tala om i
USA.
Vissa europeiska länder mer öppna
De skandinaviska länderna och några andra europeiska länder har en
liberal lagstiftning som ger kvinnan rätten att själv fatta beslut
om abort. I Danmark, Norge, Frankrike och Grekland gäller fri abort
fram till 12:e veckan. Holland och Storbritannien har i praktiken
fri abort ända fram till och med 24:e veckan.
Irland och Polen förbjuder abort
Men i många andra europeiska länder är abortmöjligheterna
begränsade. Irland och Polen har de mest restriktiva abortlagarna,
till följd av den katolska kyrkans starka inflytande. I Irland är
aborter förbjudna, och länge var det också förbjudet att informera
om möjligheten till abort. Sedan 1992 får irländska kvinnor göra
abort utomlands, och många reser till Storbritannien för att få
ingreppet utfört. Snart förväntas dock Irlands politiker att
lagstifta om att tillåta abort i vissa extremfall. I Polen tillåts
abort bara om kvinnans liv är hotat, eller om hon utsatts för
våldtäkt. Läkarnas egna attityder till abort är mycket negativa,
vilket innebär att det i praktiken är mycket svårt att få ingreppet
utfört.
Östeuropas fria aborter hotade
Östeuropa har länge haft en liberal abortlagstiftning.
Tjeckoslovakien och Ungern har i princip fortfarande fri abort. Men
även i dessa länder finns förslag om att begränsa eller försvåra
aborter. Ryssland har fri abort och där är antalet aborter varje år
minst dubbelt så många som antalet födslar. I alla östeuropeiska
länder är det ofta både svårt och dyrt att skaffa preventivmedel,
vilket till stor del förklarar de höga aborttalen.
Kompromiss i Tyskland
Efter sammanslagningen 1990 hade Tyskland två abortlagar. Före
detta Östtyskland hade fri abort, medan före detta Västtyskland
hade en mycket restriktiv lagstiftning. Uppskattningsvis gjorde då
cirka 10 000 tyska kvinnor abort utomlands varje år, främst i
Holland. Den enade abortlagen för hela Tyskland blev en kompromiss,
där bland annat obligatoriska kuratorssamtal infördes. Det har i
praktiken inneburit stora begränsningar i rätten att välja abort,
och att aborterna genomförs i ett senare skede.
Är det vanligt att kvinnor gör flera
aborter?
Cirka en tredjedel av de kvinnor som genomgår abort har redan
tidigare gjort en abort. Det är inte i första hand yngre kvinnor
som genomgår upprepade aborter. 61 procent av de kvinnor som
genomförde en abort 1996 gjorde det för första gången. En fjärdedel
genomgick sin andra. 12 procent av kvinnorna hade sammanlagt gjort
tre aborter eller fler.
Nödlösningar men inte aborter
Det finns två nödlösningar om man tror att man blivit gravid:
hormontabletter och spiral. Båda metoderna försvårar befruktningen
och förhindrar ett eventuellt befruktat ägg att fästa i livmoderns
slemhinna.
Hormontabletterna liknar kombinerade p-piller, men har hormoner i
en annan dosering. Ibland kallas tabletterna för
dagen-efter-piller, men de kan tas upp till 3 dygn eller 72 timmar
efter samlaget. Tabletterna kan ge upphov till illamående och
kräkningar.
Man kan också sätta in en kopparspiral inom fem dygn. Spiralen
sätts in av barnmorskor eller läkare. Genom att utsöndra koppar
försämrar spiralen miljön för äggceller och spermier så
befruktningen förhindras. Spiralen kan sedan sitta kvar och fungera
som preventivmedel för en längre tid framåt.
Båda dessa metoder är effektiva, men har alltså karaktären av
nödlösningar. Metoderna ska inte kallas för abortmetoder. De
används utan att någon vet om ett ägg blivit befruktat eller
inte.
Har abort och preventivmedel ett samband?
Abort är ofta följden av ett misslyckande med preventivmedel.
Ingen kvinna i Sverige använder abort som preventivmetod. I själva
verket visar undersökningar att oönskade graviditeter beror på att
man misslyckats med att använda preventivmedel. Ungefär 70 procent
av de som genomgår abort uppger att de tillfälligt inte använt
något preventivmedel vid samlaget, men att de vanligtvis brukar
använda preventivmedel.
Risken att råka ut för en "preventivmedelsmiss" under kvinnans
cirka 30 år långa fruktsamhetsperiod är ganska stor. De flesta
kvinnor som genomgår abort vet redan innan de blivit gravida att de
inte vill ha barn just då. I intervjuer visar det sig att minst 70
procent av kvinnorna vet att de vill avbryta graviditeten redan när
de får bekräftat att de är med barn.
Får kvinnor psykiska besvär efter en abort?
När det gäller psykiska besvär på grund av en abort visar
undersökningar att det är situationen före aborten som påverkar den
psykiska hälsan, inte själva abortingreppet. En kvinna som är
övertygad om att abort är det bästa beslutet får sällan problem
efter aborten. De känslor av nedstämdhet som vissa kvinnor upplever
kan oftast relateras till en normal sorgereaktion. Några få kvinnor
får allvarligare psykiska besvär efter aborten, men dessa kvinnor
har ofta en benägenheten för psykiska problem redan innan.
Allmänt kan man förvänta sig att ju mer accepterat abort är i
samhället, desto mindre blir kvinnans psykiska besvär efter en
abort.
Vid jämförelser mellan kvinnor efter en abort och efter en
förlossning, visar det sig att det finns mycket små psykologiska
skillnader mellan grupperna.
Kan abort leda till sterilitet?
I dag är det mycket ovanligt med komplikationer i samband med
aborter. Men trots alla försiktighetsåtgärder händer det att
kvinnor blir sterila till följd av abort. Det kan då handla om att
aborten gett upphov till en äggledarinflammation, som i vissa fall
kan leda till sterilitet.
Några få procent av de som gör abort får en livmoderinfektion,
vilket dock inte påverkar möjligheterna att få barn.
Klamydia ligger bakom betydligt fler steriliteter. Hälften av all
kvinnlig barnlöshet är orsakad av följder efter klamydia.
Klamydiatest före en abort räddar därför många kvinnor från
sterilitet.
Hur går en abort till?
Sedan 1992 finns det två abortmetoder i Sverige:
Den kirurgiska metoden med vakuumskrapning och den medicinska
metoden med abortpillret Mifegyne.
Vakuumskrapningen ett enkelt ingrepp
Vakuumskrapning kan användas före 12-14:e graviditetsveckans
utgång. Läkaren för in ett plast- eller metallrör i livmodern,
genom slidan, och gör en skrapning. Ingreppet sker under
lokalbedövning eller lätt narkos och tar ungefär 20 minuter, själva
vakuumskrapningen tar ett par minuter. Kvinnan får ofta lämna
sjukhuset samma dag.
Abortpillret skonsammare mot kroppen
Vid den medicinska abortmetoden sväljer kvinnan så kallade
abortpiller (innehållande antiprogesteron) som gör att livmodern
inte reagerar på kroppens eget graviditetsbevarande hormon. Två
dagar senare återvänder hon till sjukhuset, där hon får ett
slidpiller som sätter igång livmodersammandragningar och mjukar upp
livmoderhalsen. Fostret stöts därefter ut ur kroppen. Behandlingen
tar 4-6 timmar. Tabletterna kan användas upp till 8:e
graviditetsveckans utgång - eller mer precist upp till 63 dagar
efter den sista menstruationens första dag. Fördelen med
abortpillret är att det är skonsammare mot kroppen; inga kirurgiska
ingrepp behöver göras, vilket minimerar infektionsrisken och
eventuella skador på livmodern.
Sen abort görs i två steg
Efter den 12-14:e veckan utförs aborten i två steg. Flera metoder
används. Ofta framkallas först sammandragningar i livmodern genom
att ett hormon, prostaglandin, läggs in i slidan. Inom ett dygn
stöts fostret ut, som vid ett missfall, och oftast görs sedan en
skrapning för att inte rester ska finnas kvar i livmodern. Ibland
ges en förbehandling med abortpiller.
Jobbigare ta tabletter?
Vissa kvinnor kan ibland uppleva det som psykologiskt svårare att
ta tabletterna. Genom att ta pillret inleder kvinnan själv aborten
och det ansvaret kan kännas betungande. Samtidigt har det riktats
kritik mot att flickor och kvinnor inte får tillräckligt med
information om den här metoden. Det har funnits en föreställning om
att abortpillret gör aborten alltför bekväm, eller alltför
påfrestande. Abortpillret är inte alltid en enklare metod för
kvinnan. Den tar längre tid och innebär riklig blödning. Ibland är
metoden mer smärtsam än den kirurgiska - men det finns självklart
möjligheter till smärtlindring. En förklaring till att abortpillret
inte har använts vid fler aborter kan vara att metoden är relativt
ny. Det tar ibland tid innan sjukvårdssystemet hunnit ändra sina
rutiner.
Abortpillret fortfarande ovanligt
Abortpillret finns ännu bara i Frankrike, England och Sverige. På
grund av antiabortstämningar och läkemedelsbolagets rädsla för -
och erfarenheter av - bojkotter om de marknadsför preparatet är
abortpillret fortfarande en relativt okänd abortmetod. Abortpillret
som metod blir dock allt vanligare. På vissa kliniker i Sverige
sker redan nära hälften av aborterna med hjälp av abortpillret.
Cirka 24 procent av det totala antalet aborter under 1997
genomfördes med abortpiller, jmf 17 procent 1996.
I vilken vecka utförs aborten?
Under 1997 utfördes cirka 93 procent av alla aborter före utgången
av 12:e graviditetsveckan. Mindre än en halv procent gjorde abort
efter den 18:e graviditetsveckan. 1997 genomfördes 158 sådana sena
aborter efter tillsånd från Socialstyrelsen. För att kvinnan ska
beviljas en sen abort måste "synnerliga skäl" föreligga. Det kan då
t. ex. handla om en mycket ung flicka eller en kvinna nära
klimakteriet som inte förstått att hon varit gravid förrän efter
18:e veckan. Det kan också gälla en kvinna vars levnadsförhållanden
är mycket svåra eller hastigt har förändrats, eller när man har
konstaterat svåra fosterskador.
Den svenska abortlagens innehåll
Den nu gällande svenska abortlagen föreskriver att en kvinna som
begär abort får avbryta graviditeten före utgången av 18:e
graviditetsveckan utan att behöva uppge sina personliga skäl. Hon
fattar själv sitt beslut. Men kvinnan ska alltid erbjudas
stödsamtal före och efter aborten.
Efter 18:e graviditetsveckans utgång kan abort ske bara om
"synnerliga skäl" föreligger. En kurator måste utreda fallet och
endast Socialstyrelsen kan besluta om aborten får genomföras. Ingen
abort får dock utföras om fostret kan överleva utanför livmodern.
Idag är den gränsen i praktiken satt vid 22:a veckan i Sverige. Om
havandeskapet på grund av sjukdom eller kroppsfel hos kvinnan
medför allvarlig fara för hennes liv eller hälsa, får
Socialstyrelsen dock lämna tillstånd till abort oavsett hur långt
graviditeten gått.
Hur många gör abort?
Enligt statistik från Socialstyrelsen ökade antalet aborter något
under 2000 till knappt 31 000 jämfört med 30 712 under 1999
(preliminära siffror). Uppgången beror nästan helt och hållet på
att antalet aborter bland tonåringar ökar. Det är framför allt 15-
och 16-åringar som gör fler aborter än tidigare. Den totala
ökningen är dock inte stor. Antalet aborter har under de senaste
tre åren legat tämligen stabilt på cirka 18 aborter per 1000
kvinnor i fertil ålder.
Larmrapporter ligger ibland bakom ökningar
Under 1996 steg antalet aborter för första gången under
1990-talet. Den kraftigt sjunkande kurvan från 1989, då drygt 37
900 aborter genomfördes, vände. Den tillfälliga ökningen av
aborterna under 1996 kan med stor säkerhet kopplas ihop med larm
från engelska läkare hösten 1995 om sambandet mellan några av de
vanligaste p-pillren och blodpropp, som genom massmedia fick stor
uppmärksamhet. Larmet visade sig senare sakna grund. Men cirka 70
000 kvinnor i Sverige slutade att använda p-piller efter rapporten.
Dessutom tillkommer de kvinnor som efter larmet avstod från att
börja med p-piller.
Även tidigare, efter år 1985, skedde en ökning av aborterna. Då
orsakades möjligen ökningen av ett larm om eventuella samband
mellan p-piller och bröstcancer, ett larm som också det visade sig
vara starkt överdrivet.
Befolkningsantalet kan också påverka
Andra faktorer som påverkar antalet aborter är hur många fertila
kvinnor det finns i befolkningen och hur stort antalet graviditeter
är totalt. Från 1975 och framåt har antalet aborter pendlat mellan
17 och 21 per 1 000 kvinnor i fertil ålder. Ungefär en av fyra
graviditeter avbryts med abort.
Åren mellan 1940 och 1970 skedde enligt tillgänglig statistik
årligen två legala aborter per 1 000 kvinnor i fertil ålder i
Sverige. En av 40 graviditeter avbröts då med abort. Siffrorna
speglar emellertid inte verkligheten, eftersom antalet illegala
aborter var mycket stort, kanske upp till 20 000 per år.
Vem gör abort?
Allra flest aborter görs i åldersgruppen 20-24 år. De senaste
åren, med undantag för 1996, har aborter i denna åldersgrupp
minskat. Tonårsaborterna har däremot ökat med totalt 25 procent
under de senaste fem åren.
Det finns stora geografiska skillnader när det gäller aborter. De
största ökningarna av tonårsaborter under 2000 har skett i följande
län:
Uppsala län
Södermanlands län
Östergötlands län
Jönköpings län
Hallands län
Dalarnas län
Västernorrlands län
Malmö kommun har under flera år haft det högsta aborttalet i
landet. Trots att antalet aborter har ökat kraftigt i både
Jönköpings och Hallands län ligger de ändå lägst i aborttal.
Forskare har konstaterat starka samband mellan antal aborter och
kvinnans socioekonomiska situation. Unga kvinnor i socioekonomiskt
svaga områden genomgår fler aborter än andra kvinnor.
Nästan hälften av de kvinnor som genomgår en abort har inte fött
barn. Den sexuella debuten sker i genomsnitt tio år före första
barnets födelse. Under dessa tio år är kvinnor ofta mycket sexuellt
aktiva och det är då som de flesta aborter görs.
Första abortlagen snäv och förnedrande
År 1938 kom Sveriges första lag som tillät aborter, om än i mycket
begränsad utsträckning. Abort medgavs i princip bara om kvinnan var
för sjuk för att klara en graviditet, om hon hade blivit gravid
efter en våldtäkt, eller om hon befarades bära på en ärftlig
sjukdom. Undersökningar har i efterhand visat att över hälften av
de kvinnor som nekades abort enligt den nya lagen, valde att göra
en illegal abort.
Många osäkra aborter trots lagen
Samma år som lagen trädde i kraft dog en patient i veckan på Gula
kliniken. Det var en specialavdelning på Sabbatsbergs sjukhus i
Stockholm där kvinnor som fått komplikationer vid illegala aborter
vårdades. Under de första tio åren efter att lagen kom användes 25
procent av de gynekologiska mottagningarnas tid till sådan
vård.
Förnedrande utredningar
På 1940- och 50-talen började även kuratorer och psykiatriker att
delta i abortutredningarna. Om en utredning visade att kvinnan
kunde antas bli en "oduglig mor", kunde plikten att föda upphävas.
Då stödde man sig på något som kallades "förutsedd svaghet" i
abortlagen. Kuratorernas utredningar var ofta förnedrande och ofta
ingick intervjuer med kvinnans föräldrar, arbetsgivare och grannar.
Allt skulle utredas; kvinnans äktenskap eller hennes relation till
mannen, hennes barn, barndom, relationer till föräldrarna och så
vidare.
Det vände på 60-talet
I början av 1960-talet åkte cirka 2 000 svenska kvinnor per år med
chartrade bussar till Polen för att göra abort. På den tiden hade
Polen en liberal abortpolitik. Resorna väckte stor debatt och
politikerna tillsatte en ny utredning om den svenska abortlagen.
Under utredningstiden ändrades sjukvårdens praxis och så småningom
fick de flesta som ansökte sin abort beviljad. Synen på sexualitet
och abort blev mer liberal. Den gamla lagen urholkades och efter
tio års utredningsarbete antog riksdagen 1975 en ny abortlag.
Idag bestämmer kvinnan helt själv
Lagen från 1975 gäller än idag, men förändrades på en punkt i
januari 1996. Då tog man bort kravet på att kvinnan skulle ha
obligatoriska kuratorssamtal om hon ville göra abort efter 12:e
graviditetsveckan. Efter ändringen är ingen kvinna tvingad till
kuratorssamtal. Istället ska alla kvinnor erbjudas att prata med en
kurator om de själva vill.
Är abort en nutida företeelse?
Kvinnor har så länge man känner till avbrutit sina graviditeter på
olika sätt. Man vet säkert att såväl aborter som preventivmedel
förekom redan i det antika Grekland och Rom. Moraliska och
juridiska diskussioner om abort finns i judiska texter från
900-talet före Kristus. Också Platon och Aristoteles berörde
abortetiken i sina skrifter. Kristendomens genombrott var början på
en lång period av förbud och förföljelse av kvinnor som hade
kunskaper om barnbegränsning och fosterfördrivning. Sådana kvinnor
brändes på bål i hela Europa ända fram till 1800-talet.
Århundraden av hårda straff
I Sverige förbjöds fosterfördrivning officiellt första gången i
Västgötalagen på 1200-talet. Då var straffet böter. Under
1400-talet introducerades stränga straff för den som bröt emot
denna lag, och under 1600-talet straffades de med döden. Detta
bevarades i 1734 års lag som föreskrev att "den som fördriver sitt
foster, och den som därtill råder och hjälper, dömes till döden".
Samtidigt var barnamord ett av de vanligaste brotten i Sverige.
Dödsstraffet ersattes drygt hundra år senare med spöstraff,
straffarbete, tukthus eller fängelse i högst 6 år.
Vändningen kom 1921
Samma år som kvinnorna fick rösträtt, 1921, mildrades straffet för
abort till mellan sex månaders och två års fängelse. Efter
århundraden av livsfarliga aborter med giftiga vätskor,
strumpstickor, skam och skuld, insåg Sveriges riksdag att de
okontrollerade aborterna var ett hot mot folkhälsan. Det ledde till
att man tillsatte en utredning för att undersöka vad som kunde
göras åt problemen.