Abort - Information

Hur resonerar kvinnor om abort och moral?
Naturligtvis spelar en människas grundläggande etiska övertygelse en avgörande roll. Den som bekänner sig till en religion där abort är fel tänker sig inte abort som en möjlighet medan den som har en livsåskådning där abort ibland är rätt kan tänka sig den möjligheten. Samtidigt visar intervjuer med kvinnor som genomgått en abort att en och samma person under vissa omständigheter kan finna abort moraliskt acceptabel, medan hon under andra villkor ställer sig negativ eller rent avvisande. Situationen spelar alltså en avgörande roll. Om barnet t.ex. riskerar att få en dålig, otrygg och osäker uppväxt eller om graviditeten kommer att ge den blivande modern svåra sociala och ekonomiska problem, kan abort berättigas i högre grad än om situationen kan bedömas bli bättre.

Hälsofråga för både kropp och själ
I abortkommitténs arbete beskrivs den fria abortlagstiftningen som mer än bara en hälsofråga för kroppen. Kvinnor mår även psykiskt bättre av en fri abortlagstiftning. När en kvinna väljer att avbryta en graviditet kan hon göra det utan att behöva redogöra för sina personliga förhållanden eller redovisa sina skäl. I en begränsad abortlagstiftning måste kvinnan visa sig svag, sjuk och inkapabel om hon ska få rätt till abort.

Kvinnan får chansen att känna sig kluven
I Sverige är kvinnan inte utlämnad till andras bedömningar, varken av hennes tillstånd, relationer eller motiv till aborten. Hon fattar själv beslutet och tar ansvar för det. Därför kan hon tillåta sig att känna dubbla känslor inför graviditeten. Hon kan öppet uttrycka både positiva och negativa känslor och därför komma fram till ett väl underbyggt beslut. Det minimerar risken för senare psykiska besvär. Själva abortupplevelsen blir också mindre påfrestande med en öppen lagstiftning då så gott som alla aborter görs i ett tidigt stadium och med mer skonsamma metoder.

Ofta påverkar även mannen beslutet
Kvinnans fria rätt att ensam besluta om abort motsäger inte att mannen deltar i beslutet. Enligt lagen har han ingenting att säga till om, men i verkligheten spelar mannens vilja ofta en avgörande roll. Kvinnans ställningstagande grundar sig ofta på mannens inställning till barn och familj och om han vill fortsätta relationen eller inte.

Abortförebyggande arbete
Målet för den abortförebyggande verksamheten är att minska antalet oönskade graviditeter, så att man därigenom kan minska antalet aborter. Det abortförebyggande arbetet är också en del av abortverksamheten. Det kan kännas tungt att syssla med abortrådgivning och abortoperationer om man inte samtidigt känner att samhället arbetar hårt för att minska antalet aborter.

Det ekonomiska stödet inte längre garanterat
När abortlagen från 1975 antogs ställde riksdagen betydande ekonomiska resurser till förfogande för just abortförebyggande arbete. Tyvärr är detta stöd inte längre garanterat eftersom öronmärkningen av dessa pengar har tagits bort. Verksamheten får nu konkurrera med andra sjukvårdsbehov. Samtidigt har man minskat den tidigare generösa subventioneringen av hormonella preventivmedel. Att billiga preventivmedel kan ha betydelse, speciellt för tonåringar, har man visat på flera håll, bland annat i Gävle, där man genom att återinföra subventionerade preventivmedel lyckades sänka abortsiffrorna betydligt.

Sexualupplysning nödvändig del av arbetet
De dåligt underbyggda "larmrapporterna" om p-piller har gett många människor bilden av att preventivmedel är farliga, vilket inte är sant. Idag finns det mycket effektiva och ofarliga preventivmedel som fler borde känna sig trygga med. Även informationen till allmänheten och spridningen av "akuta" p-piller, som tidigt förhindrar en eventuell graviditet, borde öka. Det förebyggande arbetet går ut på att minska antalet oönskade graviditeter. Sexualupplysning och lättillgängliga preventivmedel måste därför finnas för alla kvinnor och män.

Varför väljer kvinnor abort?
Det finns lika många anledningar till abort som det finns aborter. Det finns inget entydigt svar på varför kvinnor väljer abort. Men inför beslutet gör hon ofta en långsiktig bedömning av sina relationer och väger in framtidsutsikterna för flera personer. Hon ställer sig själv inför flera frågor. Hur är relationen med mannen, omgivningen och familjen? Hur kommer den att påverkas av ett barn? Finns det ett tillräckligt bra nätverk av relationer för att hon ska klara av att vara förälder? Hur kommer relationerna mellan pappan och barnet att se ut på lång sikt? Vilken uppväxt kan hon erbjuda sitt barn? Materiell standard tycks spela en underordnad roll vid valet att avbryta en graviditet, men påverkar givetvis. Kvinnor vill ge sina barn åtminstone den minimala trygghet som bostad och arbete innebär.

Kvinnan och fostret
När en kvinna blir oönskat gravid måste hon ta ett beslut huruvida hon vill fullfölja graviditeten eller inte. Om hon, efter noggrann prövning, kommer fram till att hon inte kan eller vill föda sitt barn är abort den enda möjligheten. Den svenska abortlagen betonar att ett avbrytande av graviditeten är kvinnans beslut. Man ger kvinnans rättigheter företräde framför fostrets.

Alla barn ska vara välkomna
Många abortmotståndare betonar fostrets rättigheter och jämställer det med kvinnans. Men en grundläggande värdering i vårt samhälle är att alla barn ska vara och känna sig välkomna. Det vore inte möjligt om kvinnor skulle tvingas föda ett barn som kommer att medföra negativa konsekvenser för henne eller för barnet själv. Därför kan man inte jämföra kvinnans och fostrets rättigheter på ett förenklat sätt.

Illegala aborter stor risk för kvinnan
Dessutom har en restriktiv abortlagstiftning alltid medfört att antalet illegala aborter har ökat. Det innebär en stor risk för kvinnors hälsa och liv och det är något som måste väga tungt i den etiska bedömningen. Det finns också goda skäl att anta att ett förbud mot eller begränsningar av möjligheten till legala aborter, inte leder till att det totala antalet aborter minskar i nämnvärd omfattning. Det leder bara till ett ökat lidande för kvinnorna.

När börjar livet?
Vissa människor menar att livet börjar med befruktningen. Och livet, säger de, är alltid okränkbart. Andra förlägger gränsen till "nidationen", när det befruktade ägget har fastnat vid livmoderväggen. En del hävdar att fostret ska ses som en fullvärdig människa vid "qvickningen", då modern för första gången känner fosterrörelser. Men alla sådana gränser är godtyckliga. Därför kan en rimlig ståndpunkt vara att fostret får ett ökat värde ju äldre de blir. Fullt människovärde kan det anses ha efter förlossningen. Före födelsen betraktas alltid moderns liv som mer värdefullt om en läkare skulle tvingas välja mellan kvinnan och fostret.

Abort, etik och livsåskådning
Orden etik och moral betyder samma sak. Man kan definiera etik som en genomarbetad uppfattning om vilka handlingar som är rätta respektive felaktiga. Det rätta är det vi ska eftersträva. Uppfattningar om vad som är eftersträvansvärt beror ytterst på en människas livsåskådning eller tro. Även den som inte bekänner sig till en religion har en sådan övertygelse om det rätta.

Moraliska problem är inte svart-vita
I praktiken spelar etiken ofta en roll för vår bedömning av vilken av två handlingar som är den minst onda. Etiken ger oss därför sällan helt entydiga svar. Ett moraliskt problem är inte svart eller vitt och moraliska lösningar innebär nästan alltid en kompromiss. Man väger samman negativa och positiva konsekvenser av ett tänkbart beslut och jämför sedan med de negativa och positiva följderna av ett annat alternativ. Men det betyder att även det beslut som kan anses vara det rätta oftast är förknippat med vissa negativa konsekvenser, även om de positiva överväger. Man kan sällan komma ifrån att känna sig kluven. Ändå måste man välja.

Olika åsikter inom den kristna etiken
Kristen etik talas det ofta om. Men kristnas uppfattning om etik varierar med deras kyrkotillhörighet. Katoliker tenderar att ha en mer konservativ moral. Den nuvarande påven är exempelvis motståndare till både abort och preventivmedel. Men också många protestanter ser negativt på t.ex. abort. Samtidigt är de lutherska kyrkorna i allmänhet mer fria i sina synsätt, även om hårda motståndare till abort finns också där, t.ex. i den Svenska kyrkan. Kort sagt: kristna har mycket olika uppfattning i denna fråga som i många andra.

Vad händer i länder som inte tillåter abort?
Länder där abort är förbjudet eller på annat sätt inskränkt, har ett högt antal illegala (olagliga) aborter. Världshälsoorganisationen (WHO) har uppskattat att det görs mellan 10 och 20 miljoner illegala aborter i världen årligen. Varje år avlider en halv miljon kvinnor i anslutning till graviditeter och förlossning. I vissa områden, främst i tredje världen, beror närmare hälften av dessa dödsfall på följder av illegal och oftast osäker abort. Det betyder att mellan 400 och 500 kvinnor dör varje dag i sviterna av illegal abort.

Dödligheten hänger sannolikt samman med att:
. ingreppen görs sent i graviditeten
. man använder smutsiga instrument
. aborten genomförs av kvinnan själv eller av personer som inte är kunniga, och som därför inte kan hantera komplikationer såsom blödningar och infektioner

De uppskattade siffrorna baserar sig på hur stor del av kvinnoklinikernas vårdplatser som upptas av kvinnor som vårdas för abortkomplikationer. Det finns länder och städer i tredje världen med abortförbud, där närmare hälften av vårdplatserna på kvinnoklinikerna upptas av kvinnor efter misstänkt eller säkerställd illegal abort. En rapport från 1992 visade att i sex latinamerikanska länder var illegal abort den största dödsorsaken bland kvinnor i 20- till 30-årsåldern.

Abortlagstiftning i övriga världen
Sverige tillhör den tredjedel länder i världen som har fri abort. Abortfrågan är kontroversiell och därför aktuell i många länders politiska debatt. Under de senaste åren har det funnits en tendens att inskränka abortlagarna i de länder som har eller har haft fri abort. Både i Europa och USA har motståndet från olika intressegrupper ökat.

Inskränkningar i USA:s lagstiftning
Den amerikanska lagen om fri abort från 1973 har varit utsatt för hård press av abortmotståndare. Ibland har kritiken tagit sig uttryck i våldsamma angrepp på läkare och kliniker som utför aborter. De amerikanska abortmotståndarna har varit framgångsrika. Det är numera bara en minoritet av USA:s 51 stater som har kvar fri abort i egentlig mening. Ett exempel på inskränkningar i abortlagen är att läkare och sköterskor vid federalt finansierade kliniker tidigare inte ens fick upplysa gravida kvinnor om att de kan få abort. Även om denna så kallade "munkavlelag" upphävts av president Clinton, är abortfrågan fortfarande en svår fråga att tala om i USA.

Vissa europeiska länder mer öppna
De skandinaviska länderna och några andra europeiska länder har en liberal lagstiftning som ger kvinnan rätten att själv fatta beslut om abort. I Danmark, Norge, Frankrike och Grekland gäller fri abort fram till 12:e veckan. Holland och Storbritannien har i praktiken fri abort ända fram till och med 24:e veckan.

Irland och Polen förbjuder abort
Men i många andra europeiska länder är abortmöjligheterna begränsade. Irland och Polen har de mest restriktiva abortlagarna, till följd av den katolska kyrkans starka inflytande. I Irland är aborter förbjudna, och länge var det också förbjudet att informera om möjligheten till abort. Sedan 1992 får irländska kvinnor göra abort utomlands, och många reser till Storbritannien för att få ingreppet utfört. Snart förväntas dock Irlands politiker att lagstifta om att tillåta abort i vissa extremfall. I Polen tillåts abort bara om kvinnans liv är hotat, eller om hon utsatts för våldtäkt. Läkarnas egna attityder till abort är mycket negativa, vilket innebär att det i praktiken är mycket svårt att få ingreppet utfört.

Östeuropas fria aborter hotade
Östeuropa har länge haft en liberal abortlagstiftning. Tjeckoslovakien och Ungern har i princip fortfarande fri abort. Men även i dessa länder finns förslag om att begränsa eller försvåra aborter. Ryssland har fri abort och där är antalet aborter varje år minst dubbelt så många som antalet födslar. I alla östeuropeiska länder är det ofta både svårt och dyrt att skaffa preventivmedel, vilket till stor del förklarar de höga aborttalen.

Kompromiss i Tyskland
Efter sammanslagningen 1990 hade Tyskland två abortlagar. Före detta Östtyskland hade fri abort, medan före detta Västtyskland hade en mycket restriktiv lagstiftning. Uppskattningsvis gjorde då cirka 10 000 tyska kvinnor abort utomlands varje år, främst i Holland. Den enade abortlagen för hela Tyskland blev en kompromiss, där bland annat obligatoriska kuratorssamtal infördes. Det har i praktiken inneburit stora begränsningar i rätten att välja abort, och att aborterna genomförs i ett senare skede.

Är det vanligt att kvinnor gör flera aborter?
Cirka en tredjedel av de kvinnor som genomgår abort har redan tidigare gjort en abort. Det är inte i första hand yngre kvinnor som genomgår upprepade aborter. 61 procent av de kvinnor som genomförde en abort 1996 gjorde det för första gången. En fjärdedel genomgick sin andra. 12 procent av kvinnorna hade sammanlagt gjort tre aborter eller fler.

Nödlösningar men inte aborter
Det finns två nödlösningar om man tror att man blivit gravid: hormontabletter och spiral. Båda metoderna försvårar befruktningen och förhindrar ett eventuellt befruktat ägg att fästa i livmoderns slemhinna.

Hormontabletterna liknar kombinerade p-piller, men har hormoner i en annan dosering. Ibland kallas tabletterna för dagen-efter-piller, men de kan tas upp till 3 dygn eller 72 timmar efter samlaget. Tabletterna kan ge upphov till illamående och kräkningar.

Man kan också sätta in en kopparspiral inom fem dygn. Spiralen sätts in av barnmorskor eller läkare. Genom att utsöndra koppar försämrar spiralen miljön för äggceller och spermier så befruktningen förhindras. Spiralen kan sedan sitta kvar och fungera som preventivmedel för en längre tid framåt.

Båda dessa metoder är effektiva, men har alltså karaktären av nödlösningar. Metoderna ska inte kallas för abortmetoder. De används utan att någon vet om ett ägg blivit befruktat eller inte.

Har abort och preventivmedel ett samband?
Abort är ofta följden av ett misslyckande med preventivmedel. Ingen kvinna i Sverige använder abort som preventivmetod. I själva verket visar undersökningar att oönskade graviditeter beror på att man misslyckats med att använda preventivmedel. Ungefär 70 procent av de som genomgår abort uppger att de tillfälligt inte använt något preventivmedel vid samlaget, men att de vanligtvis brukar använda preventivmedel.

Risken att råka ut för en "preventivmedelsmiss" under kvinnans cirka 30 år långa fruktsamhetsperiod är ganska stor. De flesta kvinnor som genomgår abort vet redan innan de blivit gravida att de inte vill ha barn just då. I intervjuer visar det sig att minst 70 procent av kvinnorna vet att de vill avbryta graviditeten redan när de får bekräftat att de är med barn.

Får kvinnor psykiska besvär efter en abort?
När det gäller psykiska besvär på grund av en abort visar undersökningar att det är situationen före aborten som påverkar den psykiska hälsan, inte själva abortingreppet. En kvinna som är övertygad om att abort är det bästa beslutet får sällan problem efter aborten. De känslor av nedstämdhet som vissa kvinnor upplever kan oftast relateras till en normal sorgereaktion. Några få kvinnor får allvarligare psykiska besvär efter aborten, men dessa kvinnor har ofta en benägenheten för psykiska problem redan innan.

Allmänt kan man förvänta sig att ju mer accepterat abort är i samhället, desto mindre blir kvinnans psykiska besvär efter en abort.
Vid jämförelser mellan kvinnor efter en abort och efter en förlossning, visar det sig att det finns mycket små psykologiska skillnader mellan grupperna.

Kan abort leda till sterilitet?
I dag är det mycket ovanligt med komplikationer i samband med aborter. Men trots alla försiktighetsåtgärder händer det att kvinnor blir sterila till följd av abort. Det kan då handla om att aborten gett upphov till en äggledarinflammation, som i vissa fall kan leda till sterilitet.

Några få procent av de som gör abort får en livmoderinfektion, vilket dock inte påverkar möjligheterna att få barn.

Klamydia ligger bakom betydligt fler steriliteter. Hälften av all kvinnlig barnlöshet är orsakad av följder efter klamydia. Klamydiatest före en abort räddar därför många kvinnor från sterilitet.

Hur går en abort till?
Sedan 1992 finns det två abortmetoder i Sverige:
Den kirurgiska metoden med vakuumskrapning och den medicinska metoden med abortpillret Mifegyne.

Vakuumskrapningen ett enkelt ingrepp
Vakuumskrapning kan användas före 12-14:e graviditetsveckans utgång. Läkaren för in ett plast- eller metallrör i livmodern, genom slidan, och gör en skrapning. Ingreppet sker under lokalbedövning eller lätt narkos och tar ungefär 20 minuter, själva vakuumskrapningen tar ett par minuter. Kvinnan får ofta lämna sjukhuset samma dag.

Abortpillret skonsammare mot kroppen
Vid den medicinska abortmetoden sväljer kvinnan så kallade abortpiller (innehållande antiprogesteron) som gör att livmodern inte reagerar på kroppens eget graviditetsbevarande hormon. Två dagar senare återvänder hon till sjukhuset, där hon får ett slidpiller som sätter igång livmodersammandragningar och mjukar upp livmoderhalsen. Fostret stöts därefter ut ur kroppen. Behandlingen tar 4-6 timmar. Tabletterna kan användas upp till 8:e graviditetsveckans utgång - eller mer precist upp till 63 dagar efter den sista menstruationens första dag. Fördelen med abortpillret är att det är skonsammare mot kroppen; inga kirurgiska ingrepp behöver göras, vilket minimerar infektionsrisken och eventuella skador på livmodern.

Sen abort görs i två steg
Efter den 12-14:e veckan utförs aborten i två steg. Flera metoder används. Ofta framkallas först sammandragningar i livmodern genom att ett hormon, prostaglandin, läggs in i slidan. Inom ett dygn stöts fostret ut, som vid ett missfall, och oftast görs sedan en skrapning för att inte rester ska finnas kvar i livmodern. Ibland ges en förbehandling med abortpiller.

Jobbigare ta tabletter?
Vissa kvinnor kan ibland uppleva det som psykologiskt svårare att ta tabletterna. Genom att ta pillret inleder kvinnan själv aborten och det ansvaret kan kännas betungande. Samtidigt har det riktats kritik mot att flickor och kvinnor inte får tillräckligt med information om den här metoden. Det har funnits en föreställning om att abortpillret gör aborten alltför bekväm, eller alltför påfrestande. Abortpillret är inte alltid en enklare metod för kvinnan. Den tar längre tid och innebär riklig blödning. Ibland är metoden mer smärtsam än den kirurgiska - men det finns självklart möjligheter till smärtlindring. En förklaring till att abortpillret inte har använts vid fler aborter kan vara att metoden är relativt ny. Det tar ibland tid innan sjukvårdssystemet hunnit ändra sina rutiner.

Abortpillret fortfarande ovanligt
Abortpillret finns ännu bara i Frankrike, England och Sverige. På grund av antiabortstämningar och läkemedelsbolagets rädsla för - och erfarenheter av - bojkotter om de marknadsför preparatet är abortpillret fortfarande en relativt okänd abortmetod. Abortpillret som metod blir dock allt vanligare. På vissa kliniker i Sverige sker redan nära hälften av aborterna med hjälp av abortpillret. Cirka 24 procent av det totala antalet aborter under 1997 genomfördes med abortpiller, jmf 17 procent 1996.

I vilken vecka utförs aborten?
Under 1997 utfördes cirka 93 procent av alla aborter före utgången av 12:e graviditetsveckan. Mindre än en halv procent gjorde abort efter den 18:e graviditetsveckan. 1997 genomfördes 158 sådana sena aborter efter tillsånd från Socialstyrelsen. För att kvinnan ska beviljas en sen abort måste "synnerliga skäl" föreligga. Det kan då t. ex. handla om en mycket ung flicka eller en kvinna nära klimakteriet som inte förstått att hon varit gravid förrän efter 18:e veckan. Det kan också gälla en kvinna vars levnadsförhållanden är mycket svåra eller hastigt har förändrats, eller när man har konstaterat svåra fosterskador.

Den svenska abortlagens innehåll
Den nu gällande svenska abortlagen föreskriver att en kvinna som begär abort får avbryta graviditeten före utgången av 18:e graviditetsveckan utan att behöva uppge sina personliga skäl. Hon fattar själv sitt beslut. Men kvinnan ska alltid erbjudas stödsamtal före och efter aborten.

Efter 18:e graviditetsveckans utgång kan abort ske bara om "synnerliga skäl" föreligger. En kurator måste utreda fallet och endast Socialstyrelsen kan besluta om aborten får genomföras. Ingen abort får dock utföras om fostret kan överleva utanför livmodern. Idag är den gränsen i praktiken satt vid 22:a veckan i Sverige. Om havandeskapet på grund av sjukdom eller kroppsfel hos kvinnan medför allvarlig fara för hennes liv eller hälsa, får Socialstyrelsen dock lämna tillstånd till abort oavsett hur långt graviditeten gått.

Hur många gör abort?
Enligt statistik från Socialstyrelsen ökade antalet aborter något under 2000 till knappt 31 000 jämfört med 30 712 under 1999 (preliminära siffror). Uppgången beror nästan helt och hållet på att antalet aborter bland tonåringar ökar. Det är framför allt 15- och 16-åringar som gör fler aborter än tidigare. Den totala ökningen är dock inte stor. Antalet aborter har under de senaste tre åren legat tämligen stabilt på cirka 18 aborter per 1000 kvinnor i fertil ålder.

Larmrapporter ligger ibland bakom ökningar
Under 1996 steg antalet aborter för första gången under 1990-talet. Den kraftigt sjunkande kurvan från 1989, då drygt 37 900 aborter genomfördes, vände. Den tillfälliga ökningen av aborterna under 1996 kan med stor säkerhet kopplas ihop med larm från engelska läkare hösten 1995 om sambandet mellan några av de vanligaste p-pillren och blodpropp, som genom massmedia fick stor uppmärksamhet. Larmet visade sig senare sakna grund. Men cirka 70 000 kvinnor i Sverige slutade att använda p-piller efter rapporten. Dessutom tillkommer de kvinnor som efter larmet avstod från att börja med p-piller.

Även tidigare, efter år 1985, skedde en ökning av aborterna. Då orsakades möjligen ökningen av ett larm om eventuella samband mellan p-piller och bröstcancer, ett larm som också det visade sig vara starkt överdrivet.

Befolkningsantalet kan också påverka
Andra faktorer som påverkar antalet aborter är hur många fertila kvinnor det finns i befolkningen och hur stort antalet graviditeter är totalt. Från 1975 och framåt har antalet aborter pendlat mellan 17 och 21 per 1 000 kvinnor i fertil ålder. Ungefär en av fyra graviditeter avbryts med abort.

Åren mellan 1940 och 1970 skedde enligt tillgänglig statistik årligen två legala aborter per 1 000 kvinnor i fertil ålder i Sverige. En av 40 graviditeter avbröts då med abort. Siffrorna speglar emellertid inte verkligheten, eftersom antalet illegala aborter var mycket stort, kanske upp till 20 000 per år.

Vem gör abort?
Allra flest aborter görs i åldersgruppen 20-24 år. De senaste åren, med undantag för 1996, har aborter i denna åldersgrupp minskat. Tonårsaborterna har däremot ökat med totalt 25 procent under de senaste fem åren.

Det finns stora geografiska skillnader när det gäller aborter. De största ökningarna av tonårsaborter under 2000 har skett i följande län:

Uppsala län
Södermanlands län
Östergötlands län
Jönköpings län
Hallands län
Dalarnas län
Västernorrlands län

Malmö kommun har under flera år haft det högsta aborttalet i landet. Trots att antalet aborter har ökat kraftigt i både Jönköpings och Hallands län ligger de ändå lägst i aborttal.

Forskare har konstaterat starka samband mellan antal aborter och kvinnans socioekonomiska situation. Unga kvinnor i socioekonomiskt svaga områden genomgår fler aborter än andra kvinnor.

Nästan hälften av de kvinnor som genomgår en abort har inte fött barn. Den sexuella debuten sker i genomsnitt tio år före första barnets födelse. Under dessa tio år är kvinnor ofta mycket sexuellt aktiva och det är då som de flesta aborter görs.

Första abortlagen snäv och förnedrande
År 1938 kom Sveriges första lag som tillät aborter, om än i mycket begränsad utsträckning. Abort medgavs i princip bara om kvinnan var för sjuk för att klara en graviditet, om hon hade blivit gravid efter en våldtäkt, eller om hon befarades bära på en ärftlig sjukdom. Undersökningar har i efterhand visat att över hälften av de kvinnor som nekades abort enligt den nya lagen, valde att göra en illegal abort.

Många osäkra aborter trots lagen
Samma år som lagen trädde i kraft dog en patient i veckan på Gula kliniken. Det var en specialavdelning på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm där kvinnor som fått komplikationer vid illegala aborter vårdades. Under de första tio åren efter att lagen kom användes 25 procent av de gynekologiska mottagningarnas tid till sådan vård.

Förnedrande utredningar
På 1940- och 50-talen började även kuratorer och psykiatriker att delta i abortutredningarna. Om en utredning visade att kvinnan kunde antas bli en "oduglig mor", kunde plikten att föda upphävas. Då stödde man sig på något som kallades "förutsedd svaghet" i abortlagen. Kuratorernas utredningar var ofta förnedrande och ofta ingick intervjuer med kvinnans föräldrar, arbetsgivare och grannar. Allt skulle utredas; kvinnans äktenskap eller hennes relation till mannen, hennes barn, barndom, relationer till föräldrarna och så vidare.

Det vände på 60-talet
I början av 1960-talet åkte cirka 2 000 svenska kvinnor per år med chartrade bussar till Polen för att göra abort. På den tiden hade Polen en liberal abortpolitik. Resorna väckte stor debatt och politikerna tillsatte en ny utredning om den svenska abortlagen. Under utredningstiden ändrades sjukvårdens praxis och så småningom fick de flesta som ansökte sin abort beviljad. Synen på sexualitet och abort blev mer liberal. Den gamla lagen urholkades och efter tio års utredningsarbete antog riksdagen 1975 en ny abortlag.

Idag bestämmer kvinnan helt själv
Lagen från 1975 gäller än idag, men förändrades på en punkt i januari 1996. Då tog man bort kravet på att kvinnan skulle ha obligatoriska kuratorssamtal om hon ville göra abort efter 12:e graviditetsveckan. Efter ändringen är ingen kvinna tvingad till kuratorssamtal. Istället ska alla kvinnor erbjudas att prata med en kurator om de själva vill.

Är abort en nutida företeelse?
Kvinnor har så länge man känner till avbrutit sina graviditeter på olika sätt. Man vet säkert att såväl aborter som preventivmedel förekom redan i det antika Grekland och Rom. Moraliska och juridiska diskussioner om abort finns i judiska texter från 900-talet före Kristus. Också Platon och Aristoteles berörde abortetiken i sina skrifter. Kristendomens genombrott var början på en lång period av förbud och förföljelse av kvinnor som hade kunskaper om barnbegränsning och fosterfördrivning. Sådana kvinnor brändes på bål i hela Europa ända fram till 1800-talet.

Århundraden av hårda straff
I Sverige förbjöds fosterfördrivning officiellt första gången i Västgötalagen på 1200-talet. Då var straffet böter. Under 1400-talet introducerades stränga straff för den som bröt emot denna lag, och under 1600-talet straffades de med döden. Detta bevarades i 1734 års lag som föreskrev att "den som fördriver sitt foster, och den som därtill råder och hjälper, dömes till döden". Samtidigt var barnamord ett av de vanligaste brotten i Sverige. Dödsstraffet ersattes drygt hundra år senare med spöstraff, straffarbete, tukthus eller fängelse i högst 6 år.

Vändningen kom 1921
Samma år som kvinnorna fick rösträtt, 1921, mildrades straffet för abort till mellan sex månaders och två års fängelse. Efter århundraden av livsfarliga aborter med giftiga vätskor, strumpstickor, skam och skuld, insåg Sveriges riksdag att de okontrollerade aborterna var ett hot mot folkhälsan. Det ledde till att man tillsatte en utredning för att undersöka vad som kunde göras åt problemen.