Cancer i urinblåsan
Cancer i urinblåsan är den näst vanligaste formen av cancer i
urinvägarna. Sök vård om du har blod i urinen, du behöver kissa
oftare än vanligt eller det svider när du kissar och du har ont
över blygdbenet. Hos många kan tumören enkelt tas bort, men
återkommande kontroller måste göras. I vart tredje fall har tumören
växt så djupt att en mer avancerad behandling krävs.
Antalet nya fall av cancer i urinblåsan ökar stadigt och idag blir
cirka 2 000 personer sjuka varje år. 75 procent av dessa är män och
sjukdomen är vanligast hos äldre personer. Näst efter
prostatacancer är cancer i urinblåsan den vanligaste formen av
cancer i urinvägarna.
Urinvägarna har samma slemhinna hela vägen från njurbäckenet, ned
via urinledarna och ut i urinblåsa och urinrör. Tumörer kan uppstå
i hela systemet, men det är vanligast med tumörer i
urinblåsan.
Det finns ett tydligt samband mellan rökning och cancer i
urinblåsan, men rökning är inte den enda orsaken. Studier har visat
att vissa kemikalier inom industrin kan påverka uppkomsten av
cancer i urinblåsan.
Symtom
Det vanligaste och viktigaste symtomet på cancer i urinblåsan är
blod i urinen. Andra symtom kan vara att du måste kissa ofta, att
det svider när du kissar eller det gör ont över blygdbenet, ungefär
som vid en urinvägsinfektion.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517
766 00.
Sök vård
Du ska alltid kontakta din vårdcentral eller sjukhus om:
* Du har blod i urinen. Det räcker med att du
sett blod i urinen en gång för att det ska finnas anledning att
undersöka orsaken
* Du behöver kissa oftare än vanligt.
* Det svider när du kissar och/eller du har ont
över blygdbenet.
Undersökning
Vid blödning från urinvägarna eller om man av andra skäl misstänker
cancer i urinblåsan görs en undersökning där läkaren för in ett
optiskt instrument via urinröret, så kallad cystoskopi. Denna
undersökning kompletteras med ultraljud och röntgen av
njurarna.
Behandling
Hos mer än hälften av patienterna är tumören inget direkt hot mot
hälsan och kan relativt enkelt tas bort med hjälp av ett instrument
som förs in via urinröret. Detta ingrepp kräver alltid bedövning
och görs när du ligger inne på sjukhus.
Prognosen är god eftersom dessa tumörer sällan växer på djupet.
Däremot återkommer tumörerna ofta. Därför är det nödvändigt med
livslånga kontroller. Vid täta återfall görs ibland en så kallad
urinblåssköljning med cytostatika, cellgiftspreparat eller
tuberkulosvaccin.
Ungefär en tredjedel av tumörerna växer redan vid första tillfället
på djupet in i blåsväggens muskulatur eller ut genom urinblåsans
vägg. Det ökar risken att cancern sprider sig vidare till
lymfkörtlar och andra organ.
De tumörerna kräver därför mycket mer avancerad behandling. Om
tumören är begränsad till urinblåsan och du tål en operation måste
hela urinblåsan tas bort, så kallad cystektomi. Hos män avlägsnas
samtidigt prostatakörteln och hos kvinnor ibland livmoder och
äggstockar.
Det är ett ingrepp som får stora konsekvenser för den som opereras.
Antingen får du en ny urinblåsa uppbyggd av tarm som gör att du kan
kissa den vanliga vägen, eller en stomi som tappas med kateter
eller töms ut i ett urinuppsamlande bandage placerat på bukväggen.
Praktiskt taget alla män förlorar sin erektionsförmåga.
Om tumören är mycket avancerad eller har spridit sig ges
cytostatika, cellgift, ensamt eller tillsammans med en operation.
Behandlingen kan ge symtomlindring och ökad levnadslängd, men botar
inte patienten annat än i undantagsfall.
Strålbehandling används inte så ofta, men ges ibland för att lindra
smärtor och blödningar eller om en operation inte kan
genomföras.
