Livmoderkroppscancer
Livmoderkroppscancer är den femte vanligaste cancerformen hos
kvinnor i Sverige. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder.
Prognosen är god, fyra av fem kvinnor blir friska efter behandling.
Sök gynekolog om du har onormala blödningar, missfärgade flytningar
eller värk i underliv och mage.
Livmoderkroppscancer och livmoderhalscancer är två cancerformer som
kan uppstå i livmodern.
I fosterstadiet smälter två anlag samman och bildar livmodern. Det
förklarar att två helt olika cancerformer kan uppstå i detta organ.
Den ena är livmoderkroppscancer och den andra livmoderhalscancer.
De skiljer sig åt när det gäller både celltyp, växtsätt, spridning
och prognos.
Livmoderkroppscancer är ovanlig före 40 års ålder. Medelåldern för
insjuknande är cirka 65 år.
Livmodern består av en kraftig muskelvägg vars insida är täckt av
en slemhinna. Under menstruationscykeln påverkas slemhinnan av två
hormoner, östrogen och progesteron, som produceras i
äggstockarna.
Risken att utveckla livmoderkroppscancer påverkas av balansen
mellan östrogen och progesteron. Östrogen stimulerar
livmoderslemhinnans celler att växa medan progesteron motverkar
tillväxten. Om denna motverkan saknas kan livmoderkroppscancer
uppstå.
Cancern startar i slemhinnan och växer senare ut i livmoderns
muskelvägg. Tumörcellerna kan spridas till lymfkörtlar, äggstockar,
slida, lungor och lever.
Orsaken till livmoderkroppscancer är inte helt känd, men troligen
finns det flera faktorer som spelar in. Hormonella faktorer anses
orsaka cancern i 85 procent av fallen. Övervikt och diabetes ökar
risken för sjukdomen. Graviditet och p-piller minskar risken att
utveckla livmoderkroppscancer.
Symtom
* Livmoderkroppscancer ger i regel symtom i form
av onormala blödningar eller flytningar.
* Om man fortfarande har regelbundna
menstruationer kan mellanblödningar vara ett tecken på att man har
en tumör i livmodern.
* Vid ett senare skede av sjukdomen kan man få
smärtor i underliv och mage.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517
766 00.
Sök vård
Du bör kontakta en gynekologmottagning för undersökning:
* om du är i fertil ålder och får blödningar
eller missfärgade flytningar mellan dina menstruationer
* om du passerat klimakteriet, slutat att
menstruera och får blödningar
* om du har smärtor i underlivet och
magen.
Undersökning
För att kunna ställa diagnosen livmoderkroppscancer måste ett
vävnadsprov tas från livmoderslemhinnan. Antingen görs en skrapning
under narkos eller så kan gynekologen vid undersökningen föra in
ett tunt plaströr genom livmoderhalsen in i livmoderhålan. Genom
att borsta eller suga ut celler tas ett slemhinneprov som sedan
undersöks i mikroskop. Vanligen tar det mellan en och fyra veckor
att få svar på provet.
Det vanliga cellprovet från livmodertappen som görs vid
hälsokontroller kan inte användas för att diagnostisera
livmoderkroppscancer.
Om diagnosen blir livmoderkroppscancer görs en lungröntgen för att
utesluta att cancern spritt sig till lungorna. Ibland görs också
andra undersökningar, till exempel datortomografi, som är en
skiktröntgen av bukhålan.
Behandling
Livmoderkroppscancer opereras i första hand. Vid ingreppet tas
livmodern, äggledarna och äggstockarna bort. De borttagna
vävnaderna undersöks i mikroskop och därefter bedömer läkaren om
ytterligare behandling behövs.
Ofta kompletteras operationen med strålbehandling för att minska
risken för att cancern ska komma tillbaka. Om det är olämpligt med
operation kan livmoderkroppscancer behandlas enbart med strålning.
Ibland får kvinnor med livmoderkroppscancer tilläggsbehandling med
cytostatika (cellgifter).
Eter avslutad behandling får man gå på efterkontroller under de
kommande fem åren. Kontrollerna görs för att så tidigt som möjligt
upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, men också för att åtgärda
eventuella biverkningar av behandlingen. Risken för återfall är
störst under de närmaste åren.
Prognosen är god och fyra av fem kvinnor med livmoderkroppscancer
kan botas. Det gäller framförallt den cancerform som orsakas av
hormonrubbningar.
