Sexualitet vid sjukdom eller skada

Många människor med funktionsnedsättning eller sjukdom har bra och skön sex, men ibland kan sexualiteten påverkas. Några exempel på sjukdomar som kan påverka är:
hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar och skador i nervsystemet, MS, kroniska smärttillstånd som ryggsmärta, könssjukdomar, ett stort antal cancersjukdomar eller rubbningar i hormonbalansen. Läs mer om varje sjukdom nedan.

Ryggmärgsskador
Det är mycket individuellt hur ryggmärgsskador (både medfödda ryggmärgsbråck och sådana man får genom olyckshändelser eller sjukdomar) påverkar sexuallivet. Det beror på vilka nervbanor som har skadats. Handlar det exempelvis om en skada som sitter ovanför den plats i ryggmärgen som förmedlar signaler mellan hjärna och könsorgan kan en man fortfarande få reflexmässig erektion och en kvinna lubrikation (att slidans väggar blir våta) genom olika typer av stimulering av könsorganen, men inte genom sina tankar och fantasier. En skada kan också vara ofullständig, vilket innebär att erektion, lubrikation, sädesuttömning och orgasm kan fungera delvis eller som vanligt. 

CP (Cerebral pares)
De sexuella funktionerna påverkas inte direkt av skadan. En person med CP-skada kan få erektion respektive lubrikation, sädesuttömning och orgasm, men kan ha stora svårigheter att genomföra ett samlag. Sexuella problem uppstår oftast på grund av att grundspänningen i kroppens muskler ökar (spacticitet) och/eller på ofrivilliga muskelryckningar. Muskelspänning och ryckningar ökar vid sexuell upphetsning.

MS (multipel skleros)

Sjukdomens svårighetsgrad varierar från person till person. Personer med MS, även lindrig sådan, har ofta nedsatt eller på annat sätt störd känsel, också i könsorganen. Nervbanorna fungerar inte som de ska och en beröring känns stum eller obehaglig. Vanligast är att män har svårt att få stånd och kvinnor att få orgasm. .

Parkinsons sjukdom
Många med Parkinsons sjukdom har minskad sexuell lust och sexuell förmåga. Stelheten i muskulaturen är ofta ett hinder vid sexuell aktivitet. Den nedsatta mimiken påverkar förmågan att uttrycka känslor och sinnesstämningar och att kommunicera ordlöst.
Minskad sexuell lust eller förmåga är inte direkt knuten till sjukdomen utan kan förändras. Den minskade lusten hör ofta ihop med bristen på dopamin som hör samman med Parkinsons sjukdom. Så gott som alla med Parkinsons sjukdom har L-dopa, eller mediciner med liknande effekt, som sin viktigaste behandling. Medicinen som bidrar till att bilda dopamin i nervcellerna kan göra att den sexuella lusten vaknar. Hos personer, kanske särskilt hos äldre, som anpassat sig till att leva med lite eller eller helt utan sex kan detta upplevas som svårt.

Polio
Polio drabbar aldrig könsorganen, och man har kvar alla känseln i huden. Men begränsad rörelseförmåga och kronisk värk som många har kan leda till problem i sexlivet.

Reumatism

Reumatiska sjukdomar har ingen inverkan på de sexuella funktionerna och drabbar nästan aldrig kroppens sexuellt känsliga delar. Däremot kan det vara svårt att använda vissa samlagsställningar på grund av stelhet och smärtor.
Vissa ovanliga reumatiska sjukdomar, som till exempel sclerodermi, kan angripa bindväven i könsorganens svällkroppar och ge sexuella störningar som till exempel nedsatt erektionsförmåga.

Slaganfall (stroke)

Efter en stroke är det vanligt att intresset för sex minskar. Många män klagar också över försämrad erektionsförmåga.
Om "kontrollcentrum" i hjärnan är skadat får den som drabbats en försämrad kontroll av sina sexuella impulser, och kan uppvisa ett "opassande" sexuellt beteende. Samma fenomen är ganska vanligt vid demenssjukdomar, läs vidare under demenssjukdomar.

Demenssjukdomar

Vid demenssjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom, skadas de så kallade högre hjärnfunktionerna. Symtomen kan variera mycket från person till person.
Ur sexuell synvinkel uppstår problem när omdömet och impulskontrollen är påverkade. Personer med sådana skador kan bli sexuellt närgångna och bete sig på ett opassande sätt. Det närgångna sättet är oftast ganska stillsamt, men kan upplevas som generande, obehaglig eller skrämmande av den som blir utsatt. Beteendet är inte uttryck för "översexualitet". Den sexuella lusten hos personer med demenssjukdom brukar snarare vara nedsatt.

Diabetes

Diabetes mellitus skadar på lång sikt många av kroppens organ, bland annat nerverna till könsorganen.
Mannen får inte stånd på samma sätt som förr. Bildandet av sperma och sädesuttömningen kan påverkas av nervskadan. Förmågan att få orgasm brukar däremot inte påverkas.
Diabetes ökar även kvinnors risk för att få sexuella problem. Nervskadan ger sämre funktion i slidan. Blodsockernivån förefaller också spela en viktig roll, både för hög och för låg nivå kan ge problem med bland annat klitoriserektion, lubrikation och sexuell lust.
Torrhet i slidan är vanligare när man har diabetes, vilket kan leda till smärtor under samlaget. För att underlätta kan man använda glidmedel. Kvinnor med diabetes får också lättare urinvägsinfektioner och svampinfektioner i slidan.

Epilepsi
Epilepsi som beror på någon form av organisk hjärnskada, så kallad fokal eller partiell epilepsi, kan ge sexuella problem. Vanligast är att den sexuella lusten minskar. Ibland kan sexuella beteenden och reaktioner uppträda som en del av ett epileptiskt anfall. Det kan röra sig om sexuell närgångenhet, bäckenrörelser och även orgasm. Men det är ovanligt.
Så kallad barn- och ungdomsepilepsi är inte förenad med någon form av sexuell påverkan, även om den blir bestående i vuxen ålder.
Hyperventilationen i samband med sexuell orgasm ibland bli problematisk för den som har epilepsi eftersom hyperventilation kan utlösa ett anfall.
Medicineringen vid epilepsi kan ibland ha en dämpande effekt på den sexuella lusten, men vanligtvis inte.

Stomi

Många tycker att det är besvärligt att ha en påse på magen och själva anpassningen tar tid. För många är det dock möjligt att sexlivet blir bättre efter operationen än före. Före operationen har man ofta varit ganska svårt sjuk.
Anledningen till att man fick sin påse har stor betydelse. Är orsaken en sjukdom i bäckenet, till exempel en tumör i ändtarmen, innebär det kirurgiska ingreppet ofta att viktiga nerver till könsorganen skadas. Det kan ge problem med erektion och lubrikation. Problemen kan förbättras något, men blir oftast bestående. Även strålbehandling mot underlivet kan ge sexuella störningar av liknande skäl.
En del hämmas av risken för läckage, och då är det viktigt är att man har en partner som är förstående.     

Viktiga läkarbesök
Det är viktigt att ta upp sexuella problemen med sin läkare. Läkaren kan ge praktiska råd utifrån från andra patienters erfarenheter. Många sexuella problem kan behandlas medicinskt.
Hormonbehandling kan bli aktuell vid hormonbrist. Kvinnor som passerat klimakteriet behöver ofta ett tillskott av östrogen för att fungera bättre sexuellt. Tillskottet kan man antingen få lokalt i slidan eller i tablettform.
Längst har man kommit när det gäller behandling av erektionsstörningar. Impotens kan behandlas med läkemedel i tablettform, med självinjektion av läkemedel i penis eller med en gelé som innehåller medicin och som förs in i urinröret med hjälp av en liten plastpipett.

Tekniska hjälpmedel som till exempel vibratorer kan användas av både kvinnor och män som har nedsatt känsel eller svårighet att få orgasm. För ryggmärgsskadade, som inte kan få sädesuttömning, finns särskilda behandlingsmetoder. Bäckenbottenträning kan vara värdefullt för den som har förslappad muskulatur i bäckenbotten.

Sök vård

Kontakta vården om du har problem och behöver stöd och hjälp med sånt som du inte kan lösa själv.



Källa: Vårdguiden
Inlagd: 2008-10-28