Tjock- och ändtarmscancer (Kolorektal cancer,
Ändtarmscancer)
Orsakerna till cancer i tjock- eller ändtarmen är inte helt
kända. Tjock- och ändtarmscancer ger oftast diffusa symtom. Det
första symtomet kan vara att man behöver gå på toaletten färre
eller fler gånger än tidigare. Sök vård om du har haft problem att
bajsa i mer än två veckor eller om du får blod i bajset.
Det är stora likheter mellan cancer i tjock- och ändtarmen. Den
medicinska termen är gemensam, kolorektal cancer. Kolon betyder
tjocktarm och rektum ändtarm.
Tjocktarmen är en del av matspjälkningskanalen, som börjar med
munnen och fortsätter med matstrupen, magsäcken, tunntarmen,
tjocktarmen, ändtarmen och slutar med analöppningen. Det finns
ingen tydlig övergång mellan tjocktarmen och ändtarmen.
Orsakerna till cancer i tjock- eller ändtarmen är inte helt kända.
Men studier visar att ärftliga faktorer har en viss betydelse. Det
finns mycket som talar för att vad vi äter och hur vi lever i
övrigt har betydelse för att utveckla tjocktarmscancer.
Det finns vissa tarmsjukdomar som ökar risken för tjocktarmscancer,
bland annat ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Dessa sjukdomar
orsakar inflammation i tarmen och då bildas ovanligt många nya
celler. Den här inflammatoriska tillväxten av celler tros öka
cancerrisken.
Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i
Sverige. Tjocktarmscancer är lika vanlig hos män som hos kvinnor,
medan ändtarmscancer är lite vanligare bland män. 75 procent av
patienterna är över 65 år.
Symtom
Tjock- och ändtarmscancer ger oftast otydliga symtom. Det första
tecknet kan vara att man behöver gå på toaletten färre eller fler
gånger än tidigare. Det kan handla om diarréer eller förstoppning
som inte går över.
Blod och/eller slem i avföringen kan också vara symtom på cancer.
Ibland märks cancern när det gått ganska lång tid som akut smärta.
Detta för att cancern stoppar upp tarmkanalen eller att den vuxit
ut genom tarmväggen. Blodbrist, trötthet och viktminskning är andra
symtom som kan betyda att sjukdomen har gått långt.
Förebyggande
Orsakerna till tjock- och ändtarmscancer är inte helt kända och det
är därför svårt att ge råd om vad som kan vara förebyggande. Nya
studier visar att våra matvanor har betydelse för risken att
utveckla mag- och tarmsjukdomar, däribland cancer.
Det bästa råd man kan ge i dag är att äta mycket frukt och
grönsaker, helst flera gånger om dagen. Fiberrik mat är också bra
för oss och kan kanske förebygga flera sjukdomar, bland annat
cancer.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517
766 00.
Sök vård
De flesta symtomen på tjocktarms- och ändtarmscancer är diffusa,
men om du får:
* förändrade avföringsvanor som håller i sig mer
än två veckor bör du kontakta din vårdcentral för en
undersökning.
* blod i avföringen bör du genast kontakta
akutmottagning på sjukhus för undersökning.
Undersökning
För att ställa diagnos vid misstanke om tjocktarmscancer brukar
läkaren börja känna på magen med sina händer för att upptäcka
ojämnheter eller onormala hårdheter. Ändtarmen undersöks med ett
behandskat finger som sticks in via analöppningen. I undersökningen
ingår även blod- och avföringsprov.
Det finns två olika metoder som kan användas i den fortsatta
undersökningen, röntgen eller koloskopi. I dag finns också
möjlighet att upptäcka små förändringar i tarmen med datortomografi
eller magnetkamera.
Om det visar sig att diagnosen är cancer i tjock- eller ändtarm tar
man genast reda på hur utbredd den är. Ultraljud används för att
undersöka om cancern har spridit sig till levern. Med lungröntgen
kontrolleras att inga dottertumörer, metastaser finns i
lungorna.
Behandling
Tjock- och ändtarmscancer opereras alltid om det är möjligt. För
att förebygga infektioner får patienten antibiotika före ingreppet
och efter operationen ges cytostatika, cellgifter för att förbättra
resultatet av behandlingen.
Det finns olika sätt att genomföra operationen. Vilken metod som
används beror på var i tarmen cancern finns, hur den växer och hur
utbredd den är. Ibland används titthålskirurgi, så kallad
laparoskopi, för att ta bort tjocktarmscancer. Studier visar att
patienten tillfrisknar snabbare efter en titthålsoperation än efter
en traditionell bukoperation som är ett mycket större
ingrepp.
Om cancern sitter mycket långt ned i ändtarmen tas slutmuskeln bort
och då görs samtidigt en stomioperation. Hos kvinnor växer ibland
cancern fram mot slidan och då kan det bli nödvändigt att ta bort
bakre delen av slidan tillsammans med ändtarmen. Om cancern sitter
lokalt i tarmens slemhinna och tas bort vid operation är risken för
återfall mycket låg.
Om cancern har spritt sig till lymfkörtlarna i buken kan man även
ge förebyggande behandling med cytostatika efter operationen.
