Smittskyddslagen

Smittskyddslagen

Smittskyddslagen beskriver hur sjukvården, samhället och individen ska bete sig för att minska risken för epidemier och okontrollerbar smittspridning.
De sexuellt överförda infektioner som tas upp i smittskyddslagen är:
* Gonorré
* Klamydia
* Syfilis
* HIV
* Hepatit B

Detta innebär smittskyddslagen
Enligt smittskyddslagen är du skyldig att omedelbart söka läkarvård om du misstänker att du är smittad av någon av sjukdomarna ovan. All undersökning, vård och behandling som behövs är kostnadsfri. Du är skyldig att göra de undersökningar och ta de prover som behövs. Om du är smittad bör du genomgå behandling enligt läkarens rekommendationer. Man har rätt till gratis undersökning och behandling för de sjukdomar som nämns ovan.
I vissa fall kan din läkare vara skyldig att rapportera din närvaro och dina testsvar till smittskyddsläkaren som är den institution som ansvarar för att smittskyddslagen följs.
Du måste även lämna uppgifter om den eller de personer som smittan kan ha kommit från och den eller de du kan ha fört den vidare till. Dessa personer måste sedan kontaktas och informeras om att de kan vara smittade.

Smittspårning
För att vara säker på att den smittspårade personen går och testar sig får han eller hon ett svarsbrev som ska fyllas i av provtagaren och sedan skickas tillbaka till personen som utför smittspårningen. Du väljer själv hur du vill kontakta dina partner. Om du vill kan du kan ta kontakt tillsammans med vårdpersonalen. Du är alltid anonym gentemot den person du uppger och behöver alltså inte uppge ditt namn till den som blir smittspårad. Sedan skickas ett brev ut med information om sjukdomen, provtagning och ett svarsbrev för att säkerställa att personen lämnar prov.
Det är viktigt att kontakta så många som möjligt som kan ha varit utsatta för smittorisk, gärna även de man haft skyddad sex med då kondomen kan ha spruckit utan att man märkt det. Din läkare, kurator, barnmorska eller sjuksköterska hjälper dig att nå så många som möjligt av dem du har haft sex med det senaste sex till tolv månaderna. Även om du inte vet fullständigt namn eller adress är det viktigt att du är med och ger så mycket information du kan. Med hjälp av smeknamn, arbete, skola, ålder och hårfärg kan man i många fall spåra personen.
Smittspårningen utförs av ansvarig personal på respektive mottagning eller av smittskyddsläkaren.
Det kan kännas svårt att vara tvungen att meddela att någon kan ha en smittsam sjukdom, men det kan även kännas svårt att vara den som får veta att du kan vara smittad. Smittspårningen är till för att skydda dig från en sjukdom, inte för att peka ut dig som förövare. Om någon uppgett ditt namn är det för att han eller hon bryr sig om dig och vill att du ska vara frisk.

Vad händer om man inte följer lagen?
Om du inte testar dig eller följer läkarens råd, trots att du vet att du kan vara eller är smittad av en sjukdom som berörs av smittskyddslagen, kan smittskyddsläkaren ta till tvångsåtgärder. Om en person fortsätter att ha oskyddat sexuellt umgänge trots att han eller hon är smittad kan det bli nödvändigt med isolering.

Källa: Vårdguiden
Inlagd: 2008-10-28